Ägandet av skogsmarken behöver värnas
Det finns flera anledningar att värna familjeskogsbruket med många mindre ägare av skog. En av dessa är att motverka risken att ägandet av marken glider över till utländska ägare.
Det här är en ledarartikel skriven av Land Lantbruks ledarskribenter. Land Lantbruk är LRFs medlemstidning och partipolitiskt obunden.
För några veckor sedan lyfte Ylva Nilsson fram en berättigad fråga på Expressens ledarsida. Hon undrade hur det skulle kännas om Kina köper stora arealer skogsmark i Sverige, precis som kinesiska intressen hamstrar väldiga arealer mark runt om i världen. Hon visade att vår beredskap är låg och att lagstiftningen ligger i EUs bakvatten.
Det finns flera anledningar att värna familjeskogsbruket med många mindre ägare av skog. En av dessa är att motverka risken att ägandet av marken glider över till utländska ägare. Det må vara Kina, eller en amerikansk pensionsstiftelse. Hoten är uppenbara med flyktiga aktiebolag som ägare.
Ytterligare en anledning är förstås att familjeskogsbruket främjar en levande landsbygd och ett varierat skogsbruk. Det insåg man redan 1907 då bolagsförbudet infördes. Utgångspunkten är att en liten enskild skogsägare har andra förutsättningar än ett bolag att köpa skogsmark, därför behövs ett regelverk som begränsar andelen skog som bolagen äger.
På det hela taget har det fungerat, men det är oroande att det nu naggas i kanten. Av olika anledningar ökar den bolagsägda marken.
Möjligheten öppnas när bolagsmark blir reservat eller andra former av naturvårdsavsättningar. Det kan vara en mycket god affär. Om bolaget exempelvis avsätter tusen hektar betalar staten ersättning 25 procent över marknadspriset, helt enligt regelboken. Dessutom ges bolaget rätt att köpa tusen hektar privatägd mark, vilken efter köpet omedelbart ökar med 25 procent i värde. Det beror på att bolagsmark är en bristvara och därför värderas högre.
Det är klart att marken ska ersättas ekonomiskt, men fribiljetten att köpa privat mark kan ifrågasättas.
Det finns förslag om att avsätta drygt en halv miljon hektar fjällnära skog till reservat. Av dessa ägs knappa 150 000 hektar av bolag. Det motsvarar att de får köpa 3 000 normalstora familjeskogsbruk.
I jordförvärvslagen finns en regel om bosättning i glesbygd. Om det vore ett verksamt instrument borde det tillämpats mot Roger Akelius exempellösa hamstring av skogsmark. Den kan beskrivas som att en miljard-full plånbok rundar bolagsförbudet.
En väg att kringgå bolagsförbudet är att testamentera mark till bolag. Möjligheten kommer rimligen att begränsas, precis som politikerna rådigt täppte till ett kryphål att ombilda skogsmark till bolag via taxering av bostadsfastigheter.
Ingripandet visar en positiv vilja bland politikerna att göra något. Det borgar för en ny utredning av jordförvärvslagen där även risken för att utländska intressen tar över ägandet av skogsmarken blir belyst.
Pär Fornling