Arbetet med livsmedelsstrategin imponerar inte
När regeringen redovisar hur de arbetat med riksdagens tillkännagivanden under förra året skiner ointresset för att genomföra livsmedelsstrategin igenom. Det skriver Ester Hertegård i sin ledare.
Det här är en ledarartikel skriven av Land Lantbruks ledarskribenter. Land Lantbruk är LRFs medlemstidning och partipolitiskt obunden.
För några veckor sedan publicerades årsredovisningen där regeringens arbete med tillkännagivanden från riksdagen för 2020 redovisas. Tillkännagivandena är många, men de olika departementen är ändå ivriga att se till att de genomförs.
Skrivelserna gällande jordbruk sticker dock ut. Här är få markerade som slutbehandlade. För varje del hör en skrivelse om hur arbetet fortskrider och det finns mycket att läsa gällande arbetet med livsmedelsstrategin. Så hur går då arbetet? Har förbättringar nått fram till åkrarna och ladugårdarna?
”I regleringsbreven för 2019 införde regeringen ett återrapporteringskrav för länsstyrelserna, Tillväxtverket och Livsmedelsverket om hur myndighetens verksamhet bidrar till att uppfylla livsmedelsstrategins mål. Återrapporteringen visade på ett flertal olika aktiviteter såsom konferenser, nätverksträffar och projektstöd till företag.”
Nej, en regering som nöjer sig med att ha skickat tjänstemän på konferenser vinner inga trovärdighetspoäng.
Det angelägna initiativet om att göra godkännandeprocesser för växtskyddsmedel effektiva och förutsägbara bemöts av regeringen som att man jobbar på det ”genom fördjupad dialog och kunskapsutbyte”. Andra åtgärder är att regeringen ”noga följer” vad EU gör på området.
För att tala klarspråk är det helt enkelt inte bra nog. Inte för en regering som på riktigt vill öka självförsörjningsgraden i landet.
Chockhöjning av avgiften på kontroller av slakterier som Livsmedelsverket föreslår är heller knappast ett steg i rätt riktning. Att genomföra meningslösa åtgärder är en sak, att lägga kraft på helt kontraproduktiva förslag en annan. Regeringen verkar prioritera båda.
Livsmedelsstrategin har varit på plats sedan 2017. Sedan dess har landets livsmedelsproducenter räknat små vinster och stora förluster. Antalet jordbruksföretag har minskat från 62 900 stycken 2016 till 58 800 förra året.
Ointresset för livsmedelsstrategin är illa dold. Regeringen har mycket kvar att bevisa för landets livsmedelsföretagare innan valet.