Gå till innehåll
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Debatt 19 maj

Ett hot mot svensk livsmedelsproduktion

Regeringens överprövning av åtgärdsprogrammet för vattendistrikten var nödvändig, skriver två LRF-företrädare. Det föreslagna programmet skulle slå hårt mot svensk livsmedelsproduktion.

Det här är en debattartikel. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.

 Bibehållen eller till och med ökad produktion av skogsråvara och livsmedel är en central del i de regionala utvecklingsplanerna.
Bibehållen eller till och med ökad produktion av skogsråvara och livsmedel är en central del i de regionala utvecklingsplanerna. FOTO: Bengt Andersson

Havs- och vattenmyndighetens har begärt att regeringen överprövar förslaget till åtgärdsprogram för vattendistrikten. Överprövningen välkomnas av LRF. Vi har identifierat flera brister i det förslagna åtgärdsprogrammet som var på remiss till 30 april. Det fanns även åtgärder i programmet som direkt skulle drabba alla markanvändare och livsmedelsproducenter.

Samhället förväntar sig ett kretsloppsarbete mellan stad och land – där de gröna näringarna levererar råvaror, produkter och tjänster till olika samhällsfunktioner. Livsmedelproduktionen är en samhällsviktig verksamhet och skogen ses som en bärande del i utvecklingen mot ett fossilfritt samhälle. Den som är verksamhetsutövare förväntas hålla odlingslandskapet öppet, värna biologisk mångfald med hjälp av betande djur, bruka och förvalta skogen och ha balans mellan effektivt brukande och mångfald för miljöer och arter.

I Bottenhavets förvaltningsplan 2016–2021 går det att läsa: ”En förutsättning för att ramdirektivet för vatten ska bli framgångsrikt är nära samarbete och samverkan på gemenskapsnivå, medlemsstatsnivå och lokal nivå. Det behövs också information till och delaktighet från allmänheten och olika användare. Därför ska vattenmyndigheterna både möjliggöra och uppmuntra till deltagande av alla som berörs av de beslut som fattas”.

Vi upplever inte att myndigheten har ökat samverkan och delaktigheten från de som berörs. Vatten är ett komplext område som alla behöver kunskap och förståelse om, då det ju är grunden till liv.

I VISS (VattenInformationssystem Sverige) beskrivs markägare som ”hinder för genomförande av åtgärder” och i förslaget till åtgärdsprogram som ”externa aktörer”. Detta trots att markägare och verksamhetsutövare är de som förväntas både finansiera, genomföra och ta konsekvenserna av många av åtgärderna. Vattenförekomster i landskapet ägs av någon och omgärdas därmed av grundläggande juridiska principer enligt äganderätten.

VISS är en databas som har utvecklats av vattenmyndigheterna, länsstyrelserna och Havs- och vattenmyndigheten. Där saknas tilliten till markägare och verksamhetsutövare på samma sätt som vi inom vattenskyddsområden saknar tacksamheten till markägare för att de värnar om samhällets vatten.

Utifrån det underlag som samrådet ger är det omöjligt att se hur åtgärdsprogrammet ska kunna genomföras, samtidigt som hänsyn ska tas till övriga ambitioner inom hållbar utveckling. Bibehållen eller till och med ökad produktion av skogsråvara och livsmedel är en central del i de regionala utvecklingsplanerna i Västernorrland. Vår fundering är därför om dialogen med de aktörer som samverkat kring regional livsmedelsstrategi, energi- och klimatstrategi och skogsstrategi funnits? Eller hanteras regional utveckling i stuprör? LRF tackar Havs- och vattenmyndigheten för prövningen hos regeringen, för den var alldeles nödvändig.

Gunilla Kjellsson, ordförande, LRF Västernorrland

Annsofi Collin, handläggare, LRF

LÄS MER: Vattendirektivet ett hot mot LivsmedelstrateginLÄS MER: Regeringen måste se helheten i vattenfrågan

Relaterade artiklar

Kommentarer

Genom att kommentera på Lantbruk så godkänner du våra regler.

Till toppen