”Bjud in en yngre kollega att våga ta steget att bli en ung skogsägare”

Enligt statistik från Skogsstyrelsen blir skogsägarna i Sverige idag både färre och äldre. Under tjugo års tid har andelen fysiska personer som äger skog minskat med drygt 12 procent samtidigt som åldern på en genomsnittlig ägare av svensk skog nu ligger en bit över 60 år. Då skog är en långsiktig investering, med långa cykler och en långsiktig skötselplanering behöver man som skogsägare tänka både långsiktigt och hållbart vilket gör att snabba klipp sällan är bra eller populära. Därför är det naturligtvis också bra med långa innehavstider för en skogsägare. Men att hälften av skogsägarna är över 60 år och att medelåldern hela tiden ökar är ändå ett varningstecken. 

Många har sett det som ett problem att äldre skogsägare har svårt att släppa kontrollen över sin skog och ta steget mot försäljning eller generationsskifte. Men det kan även vara det omvända, ett varningstecken på att intresset hos yngre personer att äga skog och driva skogsbruk minskar. Ekonomin är förstås en orsak. Det är dyrt att köpa sin första skog och många gånger trissas priserna upp av någon som gör tilläggsköp eller har kapital sedan förut. Det återstår då för många yngre att förvärva skog genom generationsskifte, vilket ofta är en mycket långdragen process där hela familjen ska involveras och syskon kompenseras. Här gäller det att sköta alla sina kort rätt både för att få en hållbar ekonomi och en framtida familjesämja. 

Till detta kommer kraven på den blivande skogsägaren, att förutom rent skogsbruk även vara kunnig i art- och könsbestämning av fåglar, att helst vara utbildad biolog, att kunna urskilja historiska lämningar i skogen samt att ha koll på en rad politiska beslut både på EU-basis och på nationell nivå. De politiska utspelen idag gällande skogen är både många och tvära vilket skapar en stor osäkerhet i förvaltningen av våra skogar, med risk för avverkningsförbud, tvångsinlösning och andra verksamhetshämmande inskränkningar. 

Slutligen tillkommer även bränder, stormar och insektsangrepp som en direkt följd av vår klimatförändring. Farorna är både överhängande och svåra att överblicka, vilket ofta resulterar i situationer där skogsägaren kan komma att stå ensam och skyddslös. 

Det känns med andra ord inte helt orimligt att våra ungdomar tänker sig för både en och två gånger innan de ikläder sig rollen som skogsägare. Det är lätt att känna sig ensam som skogsägare och det är därför angeläget att vi hittar sätt där vi kan stärka och stötta yngre skogsägare i sin roll genom information, nätverk och mentorskap.

Jag vill därför uppmana dig att nästa gång du som skogsägare är på väg till en skogsdag, ett nätverksmöte eller bara en tur ut i skogen, ska tänka efter om det finns någon ung skogsintresserad person i din närhet som du kan ringa upp och bjuda in. På så vis kan du stärka och hjälpa någon att våga ta steget till att bli en ung skogsägare. 

Helena Löthgren, skogsägare, Nora