Därför fungerar inte ViLA-modellen för hästar

Replik på debattinlägget: Verktyg för bättre och snabbare hästvård av Viktoria Östlund, ordförande i LRF Häst. 

Det är svårt att se hur en villkorad läkemedelsanvändning (ViLA) för häst ska ge högre djurvälfärd och stärkt smittskydd som framförs i debattinlägget från LRF Häst. Uppenbart är förvisso att hästnäringen saknar ett motsvarande organiserat djurhälsoarbete som finns för andra djurslag inom produktionssektorn. Hästnäringen har däremot tagit fram en rad åtgärder som stärker både djurskydd och hästvälfärd samt smittskydd för att minska risken för både akuta utbrott och långdragna sjukdomsförlopp. Detta är dock inte kopplat till läkemedelsanvändning. I vissa fall det omvända avseende till exempel antibiotikaanvändning och dess risk för resistens-problematik.

Att göra jämförelser med den ViLA-modell som finns för lantbrukets produktionsdjur är inte relevant för djurslaget häst. Dels har lantbrukare ofta mer erfarenhet och väldigt många djur, dels finns det på hästsidan inte någon ansvarig besättningsveterinär eller koppling till djurhälsoorganisation. De specifika sjukdomstillstånd som då får behandlas är vanligen förekommande enklare sjukdomsdiagnoser som till exempel juver- och klövspaltsinflammation.

På häst är de vanligaste sjukdomarna inte lika frekventa och lätta att diagnosticera eller att behandla korrekt. Exempelvis kan hästen blivit akut halt på ett ben, vilket kan bero på hovböld som lättare kan åtgärdas - dock inte med läkemedel. Men det kan också vara en spricka i ett hovben. Vid behandling med smärtblockerande medel kan hästen belasta benet mer, vilket ökar risken att sprickan utvecklas till en allvarligare hovbensfraktur. Här krävs veterinär diagnostik med bland annat röntgen samt därefter adekvat behandling. Ett annat scenario skulle vara att en häst får kolik mitt i natten och djurägaren med ViLA ger smärtstillande läkemedel. Att i det läget ge smärtstillande utan att först ha undersökt vad som orsakar koliken, är ett konstfel som veterinär kan bli fälld för i Ansvarsnämnden för djurens hälso- och sjukvård. Kolik är ett symtom som kan bero på många olika saker. Det kan vara ett tillstånd där man initialt inte ska ge smärtstillande eftersom man då kan dölja ett allvarligt förlopp. Här krävs först noggrann undersökning inkluderande rektalisering för att kunna fastställa om tarmar hamnat i felläge eller om akut förstoppning i hästens stora blindtarm. Detta är inte förenligt med vetenskap och beprövad erfarenhet (lege artis) och kan inte anses acceptabelt ur ett djurskyddsperspektiv.

De flesta sjukdomar på häst lämpar sig inte för djurägarbehandling enligt ViLA utan kräver veterinär diagnostik innan behandling. Antibiotika ska användas restriktivt och först efter bakteriologisk undersökning.

Svenska Djurskyddsföreningen menar att det inte går att likställa häst med ViLA inom animalieproduktionen. Hästhållare är i allmänhet mindre insatta och har inte samma kunskap för att själva undersöka, ställa diagnos och ha läkemedel hemma för egen behandling av sina hästar.

Peter Kallings, leg. veterinär
Sakkunnig häst, Svenska Djurskyddsföreningen