De forskar om nya grödor som tål framtidens klimat

Nya grödor måste klara av klimatförändringar och mer extremt väder. Forskare på SLU jobbar för att snabbt få fram nya sorter som tål framtidens klimat.

Forskaren Eva Johansson står i klimatkammaren där de arbetar med att ta fram klimatstabila grödor, bland annat vete.
Forskaren Eva Johansson står i klimatkammaren där de arbetar med att ta fram klimatstabila grödor, bland annat vete. FOTO: TORILL KORNFELDT

Efter förra årets torka blev det tydligt att det behövs fler grödor som kan överleva ett mer extremt klimat. Forskare vid Sveriges Lantbruksuniversitet i Alnarp försöker ta fram varianter som kan passa för framtiden.

– Jag tror inte att det är torkresistenta växter som är det allra viktigaste, utan det är klimatstabila sorter, som inte reagerar för mycket på vare sig om det regnar eller är torrt, säger Eva Johansson, professor på institutionen för växtförädling på SLU.

Söker klimatstabila grödor

Hon är också programchef för SLU Grogrund, en satsning på att förädla växter för framtidens livsmedelsförsörjning. De arbetar med vete och flera andra svenska grödor. Det de letar efter är egenskaper som gör grödorna mer klimatstabila, så att de kan klara av en större variation.

– Vi håller också på och startar ett projekt där vi ska titta på gamla sorter. Det finns indikationer på att vissa av de gamla sorterna kan stanna upp när det blir för varmt och sen fortsätta växa igen, säger Eva Johansson.

Veteplantor i klimatkammaren i Alnarp, där forskarna kan kontrollera klimatet för att testa grödornas egenskaper.
Veteplantor i klimatkammaren i Alnarp, där forskarna kan kontrollera klimatet för att testa grödornas egenskaper. FOTO: TORILL KORNFELDT

Nya metoder snabbar upp arbetet

Traditionell växtförädling går ganska långsamt, men med hjälp av ny teknik har forskarna lyckats snabba upp processen. För att ta fram nya sorter använder de klimatkammare där de kan simulera olika typer av väder för att se hur olika varianter reagerar.

– Växtförädling är ett långsiktigt arbete, det tar ju 12-15 år att få fram en ny sort om man jobbar kontinuerligt, även om vi nu får nya metoder som gör att det går fortare, säger Eva Johansson.

Men förändringar i klimatet innebär inte bara att växterna måste klara av vädret, det kan också betyda fler och nya växtsjukdomar.

– Man tror ju att i ett föränderligt klimat så kommer sjukdomsbilden att se annorlunda ut. Blir det blötare och varmare så kan vi få in nya sjukdomar som vi inte har haft, men som finns i Europa, säger Eva Johansson.

Veteplantor i klimatkammaren i Alnarp.
Veteplantor i klimatkammaren i Alnarp. FOTO: TORILL KORNFELDT

Utmaning att hålla skörden på rätt nivå

Hon tror att arbetet kommer att gå lättast med grödor som redan odlas i stora delar av världen i olika klimat och där det finns flera olika varianter att utgå ifrån, som vete och potatis. Men en stor utmaning ligger i att ge grödorna bättre klimattålighet utan att skörden minskar för mycket.

– Problemet är att det är flera olika egenskaper som man måste jobba med, och det gör det ju mer komplicerat, säger Eva Johansson.

Läs mer: Svensk upptäckt kan leda till bättre grödor

Läs mer: Här skapas potatis med ifrågasatt genteknik