Det är dags att se helheten
Det går inte att plocka enskilda bitar ur helheten när det kommer till ekosystem. Då riskeras allt att falla samman i en dominoeffekt. Det skriver Anna Nilsson.
Det här är en ledarartikel skriven av Land Lantbruks ledarskribenter. Land Lantbruk är LRFs medlemstidning och partipolitiskt obunden.
"Här är en av världens allra artrikaste platser", säger Sigrid Agenäs, centrumledare och professor vid Institutionen för husdjurens utfodring och vård på SLU och slår ut armarna.
Vi befinner inte lånt bort i någon tropisk regnskog. Vi är på Lövsta forskningscentrum, nordost om SLU Ultuna i Uppsala, precis där mellanbygden tar vid från slätten. Det är smörblommornas tur att breda ut sig under ekkronorna och ungdjuren tar nyfiket plats i vår grupp.
Korna, som under många år ofrivilligt surrats fast vid skampålen, utskällda för sina utsläpp av växthusgasen metan. Men det är dags att zooma ut.
Det är enbart betesdjur som kan hålla naturbetesmarkerna öppna och levande. Det handlar även om hur livsmedelssystemen ska kunna stå stabila även under störningar av olika kriser, extremväder eller krigsutbrott. De senaste årens berg- och dalbana på gödselmarknaden har synliggjort vår sårbarhet, inte minst när det kommer till insatsmedel.
Många rödlistade arter återfinns i naturbeteshagar. Detta landskap som har formats av mulen, i samspel med örter, insekter, fåglar och andra arter som har frodats ihop i sekel efter sekel efter istidens slut.
Den återkommande frågan är hur lantbrukare ska kunna få betalt för tjänster som rör bland annat biologisk mångfald när marginalerna blir allt tajtare.
Det är ämnen som togs upp på Livsmedelsforskningsdagen tidigare i sommar. Denna del av studiebesöket arrangerades av forskningscentrumet Sustainimal, finansierat av forskningsrådet Formas där 17 olika branschaktörer från akademi, myndigheter och olika företag samarbetar. Ett lovvärt initiativ, där målet är att öka kunskapen om de livsmedelsproducerande djurens roll i omställningen till ett stabilt, hållbart och lönsamt svenskt livsmedelssystem. Det behövs mer praktisk tillämpad forskning av detta slag som även innehåller en företagsekonomisk analys.
Arla har sjösatt ett nytt poängsystem för att ersätta mjölkbönder för sitt hållbarhetsarbete, Norrmejerier tittar på att ta fram ett liknande. Men Arlas hållbarhetsersättning har också kritiserats av medlemmar och experter för att inte premiera de svenska förutsättningarna tillräckligt med våra stora betesmarker i mellan- och skogsbygd, vilket Land Lantbruk tidigare har skrivit om.
All livsmedelsproduktion kommer alltid att ha klimatpåverkan. Torka och hetta blir en smärtsam påminnelse om omställningen är en förutsättning för vår överlevnad och framtida friska skördar. Anpassning är ett måste för alla lantbruksföretag. Vad spelar det för roll om klimatpåverkan är låg om det samtidigt leder till massiv artdöd?
Det går inte att plocka enskilda bitar ur helheten när det kommer till ekosystem. Då riskeras allt att falla samman i en dominoeffekt.
Anna Nilsson