Mjölkbonden känner sin ko bäst
Slopat beteskrav skulle ge många mjölkbönder helt andra förutsättningar, men det finns också en risk att konsumenternas förtroende för svensk mjölk minskar, skriver Sara Adlers.
Det här är en ledarartikel skriven av Land Lantbruks ledarskribenter. Land Lantbruk är LRFs medlemstidning och partipolitiskt obunden.
Sedan 1988 har Sverige en unik beteslag som ska garantera korna en tillräckligt lång utevistelse. Den har under årens lopp även använts som ett starkt argument för varför konsumenten ska välja svensk mjölk. Bakgrunden till lagen var att de flesta kor på 1980-talet stod uppbundna, vilket medförde minimal motion och rörelse för dem. I dag ser majoriteten av ladugårdarna annorlunda ut. Allt fler bygger lösdrift och stallarnas standard blir allt högre.
Kornas inomhusmiljö har sedan 1988 genomgått en enorm utveckling. Därför kan det ifrågasättas om det fortfarande behövs en beteslag.
Växa Sverige ansvarar för en djurvälfärdsstudie på svenska mjölkgårdar som bekostas av LRF och Svensk Mjölk. Uppskattningsvis ska 1500 mjölkkor delta. Syftet är att undersöka hur mjölkkor påverkas av att vistas inomhus även under betesperioden. I dag saknas nämligen forskning inom det området.
Många mjölkproducenter ser beteslagen som en bromskloss. Dagens högproducerande mjölkko behöver få i sig mycket energi. Några månader på bete kan försvåra det, vilket påverkar hennes välmående och hur mycket mjölk hon kan producera. För kvigor på bete kan tillväxten stanna och i vissa fall uppstår till och med en negativ tillväxt. Mjölkkor och kvigor, som ofta har noga uträknade och anpassade foderstater, kan på bete inte garanteras rätt näringsförsörjning.
När lönsamheten i mjölkproduktionen inte kan garanteras, minskar också lantbrukarens vilja och förmåga att utveckla verksamheten. Därför ses beteslagen som en av de större begränsande faktorerna för långsiktighet och expansion, framför allt i skogs- och mellanbygder.
Men beteskravets vara eller inte vara är en svår balansgång. Med en slopad beteslag skulle många mjölkproducenter få helt andra förutsättningar att planera sin produktion och öka lönsamheten. Slopat beteskrav skulle innebära mer svensk mjölk på marknaden och ett uppsving för branschen. Antalet koplatser skulle kunna ökas och mjölkkorna skulle bli fler.
Ladugårdarna skulle fortsätta moderniseras för att öka korna levnadsstandard ännu mer. Samtidigt finns en risk att konsumenternas förtroende för svensk mjölk minskar om mjölkkorna inte längre garanteras sommarbete. Den risken har branschen bäddat för själv genom kosläpp och reklamkampanjer om ”Bregottfabriken”. Det blir lite som att såga av den gren man sitter på.
Beteslagen har kanske ändrat fokus från att garantera kornas välmående genom motion och rörelse, till att snarare ses som ett starkt argument för att konsumenten ska välja just svensk mjölk. Men för vems skull ska vi egentligen ha en beteslag?
Sara Adlers
red@landlantbruk.se