Stängsling runt grisstallar är en konkret åtgärd som kan förbättra biosäkerheten inför ett eventuellt utbrott av afrikansk svinpest i Sverige. Men stängsling skulle enligt grisnäringen kräva statligt bidrag.
Risken för ett utbrott av afrikansk svinpest i Sverige graderas av Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, till nivå tre på en sexgradig skala men i stigande.
Analysen bygger på den fortsatta utbredningen i Europa men också på den stora rörligheten mellan länderna i form av transporter och människor som reser. Utbrottet i sydöstra Belgien illustrerar hur snabbt sjukdomen kan förflytta sig.
– Alla är nog överens om att "korvmackan" är den största smittrisken. Med det menas mat gjord på smittat griskött som förs in i landet och kanske slängs vid en rastplats för att sedan ätas av vildsvin, säger Margareta Åberg, grisexpert på LRF.
Tillsammans med kollegan My Sahlman, som är smittskyddsexpert på LRF, ingår hon i ett europeiskt nätverk som har ett kontinuerligt utbyte av information. De menar att många har svårt att förstå vidden av de konsekvenser som följer vid ett storskaligt utbrott i Europa.
– Det handlar inte om att vildsvin dör utan det handlar om framtiden för grisbönderna i EU, säger de.
Den svenska grisnäringen anser sig beträffande smittskydd ligga långt framme med i första hand programmet "Smittsäkrad besättning". Det handlar om konkreta saker som att inte bära uteskor inne i stallet, tvätta händer och byta kläder men också att hålla framför allt utländsk arbetskraft informerad.
– När det gäller afrikansk svinpest har vi generellt sett mycket välinformerade djurägare och ett bra smittskydd, säger Gunnar Johansson, veterinär på Gård & Djurhälsan.
Det steg som återstår för att höja biosäkerheten är stängsling runt stallarna. Gunnar Johansson nämner framför allt risken för att brunstiga sinsuggor lockar till sig vildsvinsgaltar.
– Vi har av tradition en öppen produktion där sinsuggorna hålls på djupströbäddar. För att kunna gödsla ut finns det portar som öppnas och på sommartid står de för ventilationens skull ofta öppna. Men även om stallet är stängt så är det olustigt om det befinner sig vildsvin utanför, menar Gunnar Johansson.
Stängsling är kostsamt och kräver enligt Gunnar Johansson att Jordbruksverket har möjlighet att gå in med ett bidrag. Det finns i dag bara enstaka grisuppfödare som har stängslat på eget bevåg.
– Jag tror att det är viktigt att se över stängslingsfrågan i fredstid, om man så säger.
Catrin Molander, chef för Jordbruksverkets beredskapsenhet, anser dock att stängsling är en fråga för grisnäringen.
– Jag känner ju till att det görs i andra länder, säger Catrin Molander.
Hon konstaterar att beredskapen mot afrikansk svinpest är en komplex fråga med många inblandade aktörer. Catrin Molander menar att krisorganisationen fick en bra test under 2016 när det skedde utbrott av såväl mjältbrand som newcastle- och fågelinfluensa.
I början av december håller Jordbruksverket ett seminarium om afrikansk svinpest som i första hand går ut på att berörda parter pratar ihop sig om vad som har gjorts och vem som ska göra vad framöver.
Det har sedan början av sommaren bedrivits en informationskampanj som bland annat riktar sig till jägare, resebyråer, flygbolag och transportföretag. Det finns information som i första hand är avsedd för utländska lastbilschaufförer uppsatt vid färjeterminaler och på större rastplatser.
– Det svåraste är att nå personer som inte har med lantbruket att göra, säger Lena Hult, smittskyddssamordnare på Jordbruksverket.
