Elpriserna hotar knäcka lantbruket och matproduktionen
Om Sverige ska ha 100 procent förnybar elproduktion 2040 måste vi på ett hållbart sätt fullt ut använda energi som baseras på råvaror från jord- och skogsbruk, skriver Lena Johansson.
Det här är en ledarartikel skriven av Land Lantbruks ledarskribenter. Land Lantbruk är LRFs medlemstidning och partipolitiskt obunden.
Livsmedelsindustrin i södra Sverige larmar. Sänks inte elpriserna kommer flera företag att gå i konkurs inom kort. Stängda livsmedelsföretag slår mot anställda, konsumenter, livsmedelsförsörjningen och naturligtvis lantbrukare som levererar till företagen.
Sverige var i juli Europas största nettoexportör av el. Samtidigt når det svenska elpriset ständigt nya rekordnivåer. Värst är det i södra Sverige där en stor del av den svenska livsmedelsproduktionen finns. Till exempel odlas mer än 70 procent av alla svenska grönsaker, frukt och bär i Skåne. Cirka 90 procent av all livsmedelsproduktion sker i Götaland och Svealand. I de dyraste elprisområdena 3 och 4.
Redan under sommaren har elpriset rusat, en period då priserna annars brukar ligga som lägst. Allt talar för att energikrisen kommer att förvärras ytterligare i höst och vinter. Men hur illa det blir vet ingen eftersom många faktorer fortfarande är osäkra. Vad händer i Ukrainakriget, med den ryska naturgasen och hur kallt blir det?
Det pratas dock redan om energibrist och strömavbrott i vinter. Något som skulle drabba företag på landsbygden hårt. Inte minst företagarna inom de gröna näringarna, där till exempel växthusodlare, grisproducenter och kycklinguppfödare är stora energikonsumenter, bland annat för uppvärmning och ventilation. Sveriges ledande tomatodlare konstaterar att det inte kommer att odlas några svenska tomater i vinter. Odlarna har inte råd med den belysning som krävs under den mörka årstiden.
Lantbruket har en speciell situation genom att det både konsumerar och producerar energi. Vindkraft, solenergi, biogas, skogsavfall, småskalig vattenkraft och biodrivmedel är exempel på energikällor från de gröna näringarna. I dag använder många gårdar den förnybara energin för egna behov. De har potential för betydligt större energiproduktion, men då måste de politiska förutsättningarna utvecklas och förbättras.
Om Sverige, enligt det politiska målet, ska ha 100 procent förnybar elproduktion 2040 måste vi på ett hållbart sätt fullt ut använda energi som baseras på råvaror från jord- och skogsbruk. Politikerna kan inte förkasta den ena energikällan efter den andra samtidigt som vi ställer om till ökad elförbrukning. Men en omställning till en biobaserad ekonomi kan inte heller ske över en mandatperiod. För att det ska fungera krävs en övergång på längre sikt.
Det är bra att regeringen inför ett högkostnadsskydd för el, men det är sent och inte tillräckligt. Och det slutdatum, 15 november, som Svenska kraftnät fått för att presentera ett detaljerat förslag på hur kompensationen ska gå till i praktiken är också alltför långt fram i tiden. Det är bråttom nu, inte minst för lantbruket och livsmedelsföretagen.