Gå till innehåll
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Ledare 10 juni

Svenskt jordbruk måste höras i klimatdebatten

Klimatdebatten måste lyftas från hopplöshet till möjlighet. Möjligheterna med svenskt jordbruk är många, men när hörde ni talas om dem senast i klimatdebatten? Det undrar Lena Johansson i sin ledare.

Det här är en ledarartikel skriven av Land Lantbruks ledarskribenter. Land Lantbruk är LRFs medlemstidning och partipolitiskt obunden.

 Lena Johansson är politisk chefredaktör och skriver ledare i Land Lantbruk.
Lena Johansson är politisk chefredaktör och skriver ledare i Land Lantbruk. FOTO: Istock/Ann Lindén

Häromdagen landade något så ovanligt som en hoppfull bok om klimatet i min brevlåda. ”Bråttom men inte kört” är biologen och teknologie hedersdoktorn Stefan Edmans senaste bok. Den består av 150 frågor och svar om allt från värderingar till ekonomi.

Ett kapitel handlar om världens mat och klimat där författaren bland annat reder ut hur maten 2050 ska räcka till 10 miljarder människor samtidigt som klimatutsläppen från livsmedelsproduktionen ska ned till noll. Är det ens möjligt?

Ett problem med klimatdebatten är annars att den känns så hopplöst nattsvart. Många upplever säkert att det redan är kört. Det skär i hjärtat när jag ser barn i yngre tonåren titta håglöst in i TV-kameran och sucka: ”Varför ska vi gå i skolan när vi inte har någon framtid.” Är det den framtidstron vi gett våra barn?

Jag har annars lätt att identifiera mig med de stackars barnen. Uppvuxna på 1970-talet matades vi med domedagsprofetior om miljöförstöring, energikris, överbefolkning, kärnvapen- och kärnkraftshot under hela skoltiden. Det kändes inte som om den ljusnande framtid var vår. Men sedan dess har faktiskt mycket också blivit bättre.

Nä, dagens klimatdebatt måste lyftas från hopplöshet till möjlighet. Annars går den alltför många förbi. För även om det finns oroande förändringar i vårt klimat och vår miljö är det faktiskt inte kört ännu. Utsläppen av växthusgaser från svenskt jordbruk har minskat med sex procent mellan 1990 och 2017, bland annat för att bönderna blivit bättre på att hantera gödseln från sina djur. Svenska bönder har också minskat användningen av importerad soja, så att den i dag bara utgör två procent av fodret, vilket är 25 procent lägre än genomsnittet i EU.

Svenskt jordbruk har också minskat utsläppen av metangas, och forskning pågår för att sänka dem ytterligare. Inlagringen av kol i den svenska åkermarken ökar. Svenska bönder skulle på några hundratusen hektar kunna producera biodrivmedel som ersätter fossil energi i alla traktorer och jordbruksmaskiner. Betande djur bevarar den rika biologiska mångfalden.

Möjligheterna med svenskt jordbruk radar upp sig, men när hörde ni dem senast i klimatdebatten?

LÄS MER: Lena Johansson: ”Omöjligt att dra jämt med olika mål i kikaren”

Relaterade artiklar

Läs mer om

Till toppen