En revolution för småskaliga livsmedel
En gemensam digital plattform skulle kunna vara ett sätt öka försäljningen av småskaligt producerade livsmedel, skriver debattören.
Det här är en debattartikel. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.
Den småskaliga livsmedelsproduktionen har under covid-pandemin drabbats hårt. Branschorganisationen Livsmedelsföretagen har till regeringen lyft fram det akuta behovet av stöd till denna grupp.
Samtidigt som de drabbade företagen nu försöker överleva så har pandemin blottlagt att de små och medelstora livsmedelsföretagen är starkt beroende av dagens timglasformade distributionskanal, där ”nålsögat” består av dagligvarujättarna Ica, Coop och Axfood, vilka tillsammans står för 86 procent av marknaden.
Små och medelstora livsmedelsproducenter behöver gå samman och utmana dagens ”satta” distributionssystem. Det krävs för att överleva, för att själva äga distributionskanalerna, slutkonsumenten och för att kunna leverera de produkter som efterfrågas i framtiden.
Enligt Sweden Food Arena består livsmedelskedjan till 99 procent av småföretag geografiskt utspridda på landsbygden. Den småskaliga livsmedelsproduktionen driver många gånger produktinnovationen och företagen är en viktig komponent i svensk landsbygdsutveckling. Framtiden är ljus för dessa företag, om de nu tar vara på chansen att själva börja utmana vardagshandeln och minska sitt beroende av de stora svenska dagligvarujättarna.
Troligtvis är det de små och medelstora företagen som kan svara på den ökande efterfrågan av hälsosamma, lokalproducerade och växtbaserade livsmedel. Vi är i början av en livsmedelsrevolution. Detta syns tydligt i statistiken både hos Axfood och Ica.
Ica Sveriges VD Anders Svensson sa 2019: ”Vego är inte längre en smal trend utan börjar bli en bred företeelse i hela landet, i vissa butiker har försäljningen ökat med mer än 1000 procent och det är roligt att många kunder vill pröva ny mat”. Detta skifte är bestående och konsumenterna kan se effekterna genom alla nya innovativa och småskaligt producerade livsmedel.
Kreativiteten sprudlar hos de små och medelstora livsmedelsproducenterna. Mängder av nya växtbaserade alternativ och hälsodrycker håller på att utvecklas eller börjar nå marknaden. Forskning och utveckling sker inom hela kedjan. Från blasten/spillet som lämnas kvar på åkern, till växtförädling och vad hav och sjöar kan erbjuda i form av mikro- och makroalger. Skogens bidrag i form av svampar är också ett prioriterat område. Det finns med andra ord fantastiska möjligheter.
Tyvärr är varorna ofta enbart tillgängliga i saluhallar, gårdsbutiker, egna webshoppar och hos mindre distributionskanaler som Reko-ringar eller Bondens marknad. Alldeles för småskaligt och opraktiskt för att slå igenom på allvar.
Ett sätt att nå ut mer storskaligt är med en gemensam digital plattform. När som helst kommer det att etableras nya livsmedelsplattformar där hemleverans och måltidskassar från lokala handlare kommer att ingå. Frågan är då om de små och medelstora livsmedelsproducenterna själva ska ta fram denna plattform, skapa ytterligare värde, eller fortsätta att sälja via sin egen webb, gårdsbutik och hos små pittoreska butiker i city - och ändå till slut tvingas in i en extern aktörs plattform för att överleva? Att äga distributionskanalerna och slutkonsumenten är av vikt.
Förutom att utveckla den digitala handeln kan den fysiska vardagshandeln utmanas om de små aktörerna går samman. I vardagshandeln finns volymen och lönsamheten, men detta innebär också att de måste finnas vägg-i-vägg med Ica, Coop och Axfood. 1993 fann Designtorgets grundare en ”stor och hopplös yta i Kulturhusets bottenplan i Stockholm ” för att samla alla kreativa designers och formgivare. Ett förslag är att etablera ”Mattorget” i samma anda, nära konkurrenter, centralt placerat och med stark lokal förankring. Lokalen kan antingen vara en obemannad butik liknande Coops senaste butikslösning eller en ”stor och hopplös yta” i centrum.
Om aktörerna går samman i en gemensam digital plattform och öppnar fysiska butiker finns det en enorm exportmöjlighet. Under ett gemensamt paraply kan hälsosamma och innovativa svenska livsmedel erövra världen. Livsmedelsföretagens rapport från 2018 ”Vad kan vi lära av andra länder och industrier?” uppskattar att svensk livsmedelsexport bör kunna fördubblas fram till 2025.
Slutligen finns det ett myller av livsmedelsentreprenörer i Sverige och om de bara kan samla sig under ett gemensamt paraply kan kylskåpen, både här i Sverige och utomlands, fyllas av A2Os Tempeh, krämig chevré från Vita Geten, yoghurt från mikromejeriet Elsekjell, vego-pålägg från Huj och Kitty Kola från Berga Bruk. Framtidens livsmedelsråvara är hälsosam, hållbar och samordnad.
Carl Jonson, Helena Tillborg
grundare av greengap.se