Extremväder ställer krav på hela den offentliga sektorn

Det räcker inte att vi i Västra Götaland agerar själva. Regeringen måste ta lantbrukarnas situation på allvar. De skriver tre regionpolitiker i miljö- och regionutvecklingsnämnden, Västragötaland. 

Regeringen måste ta lantbrukarnas situation på allvar och vi ser att de 132 miljoner kronor i krisstöd till det svenska lantbruket som landsbygdsminister Peter Kullgren nyligen presenterade är bra men inte tillräckligt. Det skriver tre regionalpolitiker i ett debattinlägg. FOTO: TT

Det här är en debattartikel. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.

Torkan i början på sommaren  har slagit hårt mot lantbrukarna i hela Sverige och återuppväckt en oro från 2018. I dagarna har det äntligen kommit efterlängtad nederbörd, och prognoserna visar på mer men torkan är en påminnelse om hur skör vår livsmedelsförsörjning kan vara, och hur svårt det är att påverka omständigheterna när det dessutom är vattenbrist i flera kommuner. När regnet uteblev 2018 och skogsbränder härjade, ledde torkan till nödslakt, förstörda skördar och stort lidande.

Trots regnet är grundvattennivåerna fortsatt rekordlåga och vissa grödor har redan torkat ut. Därför är det bra att staten via Länsstyrelsen nu inleder en samverkan med kommuner för att säkerställa beredskapen för torka och värmebölja under innevarande år.

Vi i miljö- och regionutvecklingsnämnden i Västra Götalandsregionen är oerhört stolta över att vår region är Sveriges största livsmedelsproducent. Våra livsmedelskedjor skapar ett totalt förädlingsvärde på cirka 35 miljarder och sysselsätter nästan 50 000 årsarbetare. Vi ser det därför som vår skyldighet att kroka arm med andra aktörer som Länsstyrelsen, kommunerna och de gröna näringarna och titta på vad vi tillsammans och var och en för sig kan göra på kort och lång sikt. Även om vi vill underlätta för lantbrukarna här och nu vet vi att det är långsiktiga investeringar och nya innovationer som krävs.

Ambitionen med arbetet bör vara som Anna Nilsson tar upp i sin ledare att komma bort från krisstöd och i stället skapa robusta och lönsamma företag som står bättre rustade inför exempelvis extremväder.

Västra Götalandsregionen är en av de regioner i Sverige som lägger mest pengar på att samfinansiera nya innovationer inom de gröna näringarna. Som offentlig aktör vill vi vara med och främja produktutveckling såväl som att genom upphandlingar skapa en tidig och stark hemmamarknad. Både i Sverige och i vår region finns ett stort antal innovationer med stor potential att förändra modernt jord- och skogsbruk i grunden.

Extremväder ställer krav på samverkan genom hela den offentliga sektorn med alla dess nivåer och myndigheter. Extremväder ställer också krav på att kunna agera snabbare, och här är den regionala och lokal nivån som genom sin direkta närhet till de som berörs och snabba beslutsprocesser den viktigaste nivån. Västra Götalandsregionen har sedan många år ett etablerat samarbete och dialog med de gröna näringarna genom till exempel Agro Väst och andra forum som kan utvecklas.

Det räcker inte att vi i Västra Götaland agerar själva. Regeringen måste ta lantbrukarnas situation på allvar och vi ser att de 132 miljoner kronor i krisstöd till det svenska lantbruket som landsbygdsminister Peter Kullgren nyligen presenterade är bra men inte tillräckligt.

Vår hand är utsträckt, vi vet betydelsen av de gröna näringarna, vi vet att klimatförändringarna och extremväder ställer nya krav på samarbete och vi vill tillsammans både utveckla och säkerställa vår framtida livsmedelsförsörjning.

 

Madeleine Jonsson (MP) Ordförande i Miljö och Regionutvecklingsnämnden VGR

Louise Åsenfors (S) Förste vice ordförande Miljö och Regionutvecklingsnämnden VGR

Aida Karimli (C) Andre vice ordförande Miljö och Regionutvecklingsnämnden VGR

Läs mer: 

Lönsamhet är lantbrukets bästa åtgärd för klimatet

Vi måste ta torkan på allvar