Finns det en framtid för eko?

Det ekologiska lantbruket kämpar just nu i motvind. Kanske har svenskt konventionellt jordbruk blivit "för bra" på att föra ut sina mervärden, skriver Lena Johansson.

Kanske har svenskt konventionellt jordbruk blivit "för bra" på att föra ut sina mervärden.

Det här är en ledarartikel skriven av Land Lantbruks ledarskribenter. Land Lantbruk är LRFs medlemstidning och partipolitiskt obunden.

Det blåser motvind för det ekologiska lantbruket. Konsumenterna sviker och allt fler ekobönder går över till konventionell produktion. Ett trendbrott efter flera decenniers ökning av ekoarealen och tvärtemot de politiska målen.

Enligt Ekologiska årsrapporten, som ges ut av bland andra Ekologiska lantbrukarna, sjönk försäljningen av ekolivsmedel med mer än en halv miljard förra året och den ekologiskt brukade arealen i Sverige minskade med tre procent.

En förklaring till att försäljningen minskar sägs vara att handeln gör betydligt färre kampanjer för eko än tidigare. Något som startade ett bra tag innan matpriserna började rusa i höjden. Förklaringen till att antalet producenter och den ekologiska arealen minskar är huvudsakligen att minskad efterfrågan och höjda omkostnader lett till sjunkande lönsamhet. Vissa producenter väljer också bort eko för att de regelverk, kontroller, administration och därmed merarbete som omgärdar det inte anses betala sig.

Det finns sannolikt fler förklaringar till nedgången i försäljningen än att handelns kampanjer minskat och att priserna stigit. För även om handeln styr mycket av våra köpvanor är väl inte kunderna så viljelösa att de bara köper det som skyltas upp?

Kanske har svenskt konventionellt jordbruk blivit "för bra" på att föra ut sina mervärden. Låg antibiotikaanvändning, god djuromsorg och ett precisionsjordbruk som leder till minskad användning av kemiska växtskyddsmedel och mineralgödsel kan vara ännu en av förklaringarna till att kunderna nu i högre grad efterfrågar svenskt. På vissa varor är skillnaderna mellan eko och konventionellt producerat också små, till exempel mellan ekokött och naturbeteskött.

Hittills har politiken stöttat ekoproduktionen. Det återstår att se om den nya Livsmedelsstrategin också kommer att innehålla mål för eko. Troligen eftersom EUs gröna giv också har ett mål på 25 procent.

Det finns ideologiska och miljömässiga skäl att satsa på eko, både för producenter och konsumenter. Därför är det konstigt att det ekologiska jordbruket kämpar i motvind just när debatten och medvetenheten om klimat, miljö och hållbarhet är så aktuell.

Trots den senaste nedgången är jag övertygad om att det fortfarande finns en marknad för ekolivsmedel. Den ekologiska produktionen och samhällsdebatten kring den knuffar också det konventionella lantbruket framför sig vilket leder till förändringar både när det gäller djuromsorg och växtskydd.

Men det ekologiska lantbruket måste kunna leva på sina egna förtjänster och inte genom att svartmåla alternativen. Det går inte heller längre hem hos konsumenterna att allt annat skulle vara sämre.

Den ekologiska produktionen är död

Billig mat är en dyr affär på sikt

Tufft på ekomarknaden just nu