Fler ankungar behöver bli svanar

Länge har den varit styvmoderligt behandlad. Besprutad, bespottad, beklämd. Ofta betraktad som ett ogräs. Men nu har det vänt. Efterfrågan hos industrin ökar och det råder huggsexa på marknaden. Björkens tid är nu. 

Efter Rysslands invasion av Ukraina och därmed stopp av rysk virkesexport, så är det kamp mellan finländska, svenska och baltiska aktörer på marknaden. Energikrisen har drivit upp björkvedspriserna och efterfrågan på björkplaywood är större än tillgången. Trähusbyggandet ökar och intresset är stort för att utforska alternativa användningsområden i energiomställningen. 

Brist på råvara är det som begränsar textilsatsningen av lövträdcellulosa på massabruket i Mörrum enligt Södra. Målet är att öka dagens produktion av dissolvingmassa från 170 000 ton till 210 000 ton 2026. 

Gran och tall har länge dominerat skogslandskapen. Men de senaste årens extremväder har gett konsekvenser som få kunde förutse. Det har stormen Gudrun 2006, skogsbränderna 2018 och de enorma barkborreangreppen som följd av detta visat. Att inte satsa allt på samma kort är ett gott råd, fast svårare att leva upp till i praktiken. Däremot finns det självklart pionjärer. 

Jag deltog tidigare i våras i en skogsexkursion arrangerad av den nationella kommissionen för snabbväxande lövträd, SLU och Södra. En av skogsägarna vi besökte i Blekinge har planterat poppel, hybridasp och förädlad björk, delvis på tidigare betesmark. Poppel är ett trädslag som kräver bördig, väldränerad jord med god vattentillgång, och kan avverkas redan efter 20-25 år.  

Det finns mycket inspiration att hämta kring snabbväxande trädslag. De ger en variation i landskapet, gynnar biologisk mångfald och skapar samtidigt en motståndskraft mot framtida klimatförändringar och skadegörare. Förhoppningsvis kan de även ge skäligt betalt på en gryende marknad. Mycket kvarstår dock att utforska. 

Det gäller inte minst björken. Forskarnas bedömning är att tillväxten hos förädlad björk kan öka med 50 procent inom en snar framtid. Men det råder brist på björkfrö och kunskapen kring björkskötseln behöver öka. 

Kunskapsfläckarna är många. Storsatsningen på kompetenscentrumet  "Trees for me" vill fylla dem. Femtio aktörer från akademi, företag, skogsforskningsinstitut och offentlig sektor samarbetar, under koordinering av SLU Alnarp, för att få fram mer kunskap om produktion och förädling när det kommer till björk, poppel, asp och hybridasp. Energimyndigheten riktade i fjol över 100 miljoner kronor till centrumet under fem år. 

Ett helt klart spännande initiativ, men marknadens ledande aktörer måste också göra sitt för att främja en fortsatt positiv utveckling. 
Om ett större antal skogsägare ska våga satsa på löv för slutavverkning så måste marknaden mogna och diversifieras. 

För att det ska ske så måste fler trädslag sluta betraktas som fula ankungar och få status som en svan.