Om politiken menar att lantbruket ska öka produktionen för en högre självförsörjningsgrad och att skogsbruket ska leverera mer till den gröna omställningen måste det bli lättare att anställa utländsk arbetskraft, skriver Lena-Liisa Tengblad, VD för Gröna arbetsgivare.
Det här är en debattartikel. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.
Det är glädjande att söktrycket till naturbruksgymnasierna fortsätter att öka och nu är det högsta sedan år 2010. Statistiken visar också att antalet elever på inriktningarna lantbruk och skogsbruk ökar. En starkt bidragande orsak till detta är projektet Jobba Grönt som Gröna arbetsgivare driver i samarbete med LRF.
Det finns stora förväntningar på att de gröna näringarna ska bidra till att lösa viktiga utmaningar som ökad matproduktion och grön omställning. En av grundförutsättningarna är en fungerande kompetensförsörjning och där politiken inte ska avgöra vem företagen ska anställa.
Det är även mycket positivt att riksdagen i juni antog propositionen ”Dimensionering av gymnasial utbildning för bättre kompetensförsörjning”. Reformen innebär att kommunerna i högre grad ska styra utbudet av gymnasial utbildning efter arbetsmarknadens behov. För behovet av arbetskraft i branschen är stort, bland annat på djurskötare och maskinförare.
Men de gröna näringarna är också starkt beroende av säsongsanställda, till exempel när bär ska plockas, grönsaker skördas och skog gallras eller återplanteras. Denna så viktiga arbetskraft anställs idag till stor del från utlandet. Inte för att företagen inte vill anställa svenskar, utan för att det är svårt att få inhemsk arbetskraft till säsongsarbeten, som dessutom många gånger ligger bortanför kollektivtrafikens hållplatser. Det är ofta fysiskt krävande jobb med högt produktivitetskrav och med en säsong som är längre än vad sommarlovslediga ungdomar kan bemanna.
Här jobbar tyvärr en stor del av politiken och många fackförbund mot de gröna näringarnas behov. Genom politiska förslag och byråkratisk myndighetshantering lägger man hinder efter hinder för möjligheten att kunna anställa utländsk arbetskraft. Det handlar om förslag som arbetsmarknadsprövning, lönegolv och andra skärpta regler för arbetskraftsinvandring. Därtill är Migrationsverkets hantering av arbetstillstånd långsam och oförutsägbar på ett sätt som både försvårar och skapar kostnader för arbetstagare och arbetsgivare.
Menar politiken allvar med att lantbruket ska öka produktionen så att landet i högre grad blir självförsörjande på livsmedel och att skogsbruket ska leverera mer trävaror, papper och bioenergi för den gröna omställningen? Då krävs nya förslag som underlättar möjligheten att anställa utländsk arbetskraft en smidigare myndighetshantering och att visa att jobben i näringen är viktiga så att ungdomar väljer rätt utbildning. För företagen behöver kompetent personal både idag och i framtiden.
Lena-Liisa Tengblad
VD Gröna arbetsgivare
