Balans lockar unga till gröna jobb
Vår arbetskraft finns där ute, men kanske inte enbart där vi tror. De gröna näringarna borde kunna locka gymnasieelever som studerar teknik, fordon och varför inte restaurang, skriver Emma Sjölander.
Vår arbetskraft finns där ute, men kanske inte enbart där vi tror. De gröna näringarna borde kunna locka gymnasieelever som studerar teknik, fordon och varför inte restaurang, skriver Emma Sjölander.
Det här är en personlig krönika. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.
Vår arbetskraft finns där ute, men kanske inte enbart där vi tror.
När jag googlar lediga jobb inom den gröna näringen dyker mängder av annonser upp. Bristen på kompetent personal som vill jobba i vår bransch är ett faktum. Många av utbildningsplatserna hos samtliga eftergymnasiala utbildningar inom den gröna näringen ekade inför terminsstart tomma. Vi behöver bli fler verksamma för att kunna driva det svenska lantbruket framåt.
Vi behöver bli bättre på att marknadsföra vår bransch. För att göra det på ett vinnande sätt är det viktigt att sätta sig in i vad den kommande generationen kräver av sin framtida arbetsplats och arbetsgivare. För generation Z som jag tillhör (ungdomar födda mellan 1995–2005) är det exempelvis viktigt med balans mellan arbetsliv och privatliv. Det är egentligen inte speciellt konstigt men inte alltid en självklarhet inom de gröna näringarna. Här tror jag att vi har en hel del att jobba på och vi behöver se vilka förändringar vi kan göra för att öka vår attraktionskraft på arbetsmarknaden.
Det är lätt att fastna i gamla hjulspår. När jag först kom i kontakt med de gröna näringarna insåg jag snabbt att det finns en gammaldags mentalitet om att det är fint att jobba mycket. I en del arbetsannonser som jag har läst är exempelvis övertidsarbete något som förväntas av den nyanställda och något som denna ska förbereda sig på. Klingar inte speciellt bra hos en ungdom tillhörande en generation där balans mellan privatliv och arbetsliv är viktigt, eller hur?
Vi kan inte förneka att vissa perioder är mer arbetsintensiva än andra. Vi jobbar ju trots allt med levande ting. Samtidigt tror jag att det ofta finns effektiva och ekonomiska lösningar för att undvika överarbete. Kanske är det dags att reflektera över om sättet vi jobbar på är det mest hållbara.
Marknadsföring om branschen behöver riktas till fler målgrupper än enbart naturbruksgymnasier, för eleverna där vet redan att vi finns. De gröna näringarna borde kunna locka gymnasieelever som studerar teknik, fordon och varför inte restaurang. Förändring kommer inte av att göra på samma sätt som vi alltid har gjort. Vikten av svensk lantbruks- och livsmedelsproduktion har uppmärksammats både av politiker och ute i samhället den senaste tiden. Det är dags att vi fångar upp det nyvunna intresset. Jag är säker på att vi har ett helt gäng med framtida kollegor utanför branschen. De vet bara inte riktigt ännu att de vill jobba med oss. Men snart så...
Emma Sjölander, agrotekniker