Hållbart lantbruk måste bli lönsamt
Konstgödseln revolutionerade jordbruket efter andra världskriget. Utan den hade världens befolkning troligen varit hälften så stor, skriver Lena Johansson.
Konstgödseln revolutionerade jordbruket efter andra världskriget. Utan den hade världens befolkning troligen varit hälften så stor, skriver Lena Johansson.
Det här är en ledarartikel skriven av Land Lantbruks ledarskribenter. Land Lantbruk är LRFs medlemstidning och partipolitiskt obunden.
På senare tid har jag kommit på mig själv med att bli alltmer provocerad av de självutnämnda förståsigpåare som har svar på alla miljö- och klimatproblem, inte minst i jordbruket. Om vi bara slutar använda konstgödsel, minskar antalet kor och undviker kött och mejerivaror så är de flesta problem lösta.
Det är påståenden man kan kosta på sig när man bor i ett rikt land och kan äta sig mätt minst tre gånger om dagen. Men för de över 800 miljoner människor som ständigt tvingas gå till sängs hungriga kan mjölk och kött vara skillnaden mellan liv och död. Särskilt för barn vars växande kroppar behöver de nödvändiga näringsämnen och mineraler som finns i animaliska livsmedel.
Konstgödseln revolutionerade jordbruket när den började spridas i större skala efter andra världskriget. Utan användningen av den hade världens befolkning troligen varit hälften så stor och även vi i de industrialiserade delarna av världen hade regelbundet drabbats av svält och hungerkatastrofer. Men tack vare konstgödseln har vi i stället lyckats producera så mycket livsmedel att vi klarar en rekordvarm sommar och torka likt den 2018 utan att konsumenterna märker några effekter.
Världens växande befolkning står inför stora utmaningar. För att kunna föda de 10 miljarder människor som förväntas finnas på jorden 2050 måste vi fortsätta producera alltmer livsmedel. Men det måste ske på ett långsiktigt hållbart sätt, så att vi inte utarmar jordarna, skyndar på klimatförändringarna och förstör vår miljö.
För att klara det behöver vi förändra vårt livsmedelssystem. Vi måste bli fossilfria och hitta nya lösningar. Höga krav ställs på livsmedelssektorns innovationskraft och framåtanda.
Nyligen lyssnade jag på Formas generaldirektör Johan Kuylenstierna vid utdelningen av LRF Mjölks guldmedaljer. Han lyfte det svenska jordbruket i allmänhet och mjölkproduktionen i synnerhet. Vi har i Sverige en livsmedelsproduktion som är bland de mest robusta och bärkraftiga i hela världen. Men för att den ska bli hållbar även på lång sikt måste den också vara konkurrenskraftig och lönsam.
Lantbruket har långa cykler. Det går inte att ändra förutsättningarna och produktionsmetoderna över en natt. Kor och andra lantbruksdjur behövs i den gröna omställningen. Konstgödsel måste kunna fortsätta tillverkas och användas på ett sätt som inte skadar miljön och klimatet.
Bönderna själva är de första som drabbas av utarmade jordar och häftiga klimatsvängningar. Resten av samhället måste våga lita på att de svenska lantbrukarna är långsiktiga i sitt arbete. På samma sätt som de varit hittills i generation efter generation.