Kyrkan kan visa vägen för ett skogsbruk med hänsyn till skapelsen

Minst 30 procent av Svenska kyrkans produktiva skogsmark borde avsättas för långsiktigt skydd, menar företrädarna för nomineringsgruppen Himmel och Jord. 

Kyrkan har därmed bidragit, och fortsätter bidra, till att hundratals skogslevande arter är hotade i Sverige idag, skriver företrädarna för nomineringsgruppen Himmel och Jord inom Svenska kyrkan. FOTO: TT

Det här är en debattartikel. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.

Svenska kyrkan är landets femte största skogsägare och förvaltar cirka 400 000 hektar produktiv skogsmark. I Svenska kyrkans "Färdplan för klimatet" konstateras att människan ingår i ett ömsesidigt beroende av allt levande och att vi ska skynda på de insatser som vi vet är nödvändiga för skapelsens skull. Skogsskövlingen måste hejdas enligt "Biskopsbrevet om klimatet". Att bevara en mångfald av liv i naturen – både ovan och under jorden – är således en prioriterad uppgift.

Trots det använder sig kyrkan nästan uteslutande av kalhyggesbruk som omvandlar levande naturskogar till kala hyggen och trädplantager. Där kan få av skogens arter leva. Kyrkan har därmed bidragit, och fortsätter bidra, till att hundratals skogslevande arter är hotade i Sverige idag. Kontinuitetsskogarna, som aldrig tidigare varit kalavverkade, är speciellt viktiga att skydda, men inte ens tio procent av dessa skogar är avsatta i alla stift på mark kyrkan förvaltar.

Himmel och Jord anser att Svenska kyrkan ska vara en föregångare och ställa om sitt skogsbruk. Minst 30 procent av den produktiva skogsmarken som Svenska kyrkan förvaltar borde avsättas för långsiktigt skydd. På resterande marker ska det bedrivas ett skogsbruk som efterliknar naturens eget sätt att fungera.

Vi förespråkar ett naturnära och hyggesfritt skogsbruk i de skogar som en gång kalavverkats, vilket på sikt kan skapa bättre förutsättningar för skogens biologiska mångfald. Mångfalden är en förutsättning för skogens förmåga att leverera de ekosystemtjänster som vi människor, och allt annat levande, är helt beroende av. De tjänsterna är bland annat rent vatten, pollinering och kolinlagring.

Även om kyrkan inte är beroende av inkomsterna från skogsbruket, så finns också ekonomiska fördelar med en omställning. Kalhyggesbruket är nämligen inte utformat för att maximera skogsägarens lönsamhet, utan för att förse skogsindustrin med stora mängder råvara till lågt pris. I ett hyggesfritt skogsbruk plockar man vanligen bara ut de grövre träden, vilka ger bäst betalt, och låter de klenare växa till sig. De stora kostnaderna för markberedning, plantering och röjning kan också undvikas i ett naturnära skogsbruk.

Bevarade naturskogar och ett naturnära skogsbruk är även bra för rennäringen, turistnäringen och andliga värden. Det leder också till skogar som är mer motståndskraftiga mot klimatförändringarnas effekter. Det finns med andra ord all anledning för kyrkan att gå före och visa att det går att bedriva ett skogsbruk med hänsyn till skapelsen, i linje med kyrkans egna grundläggande värderingar.

Himmel och Jord, en nomineringsgrupp som arbetar för att miljöfrågor ska prioriteras högre inom Svenska kyrkan. 

Amie Ringberg, ledamot, Växjö stift

Klara Lövgren, Uppsala stift

Fredrik Sernheim, Växjö stift

Marie Arnesdotter, ledamot, Uppsala stift

Ulrika Karlsson, ledamot, Luleå stift

Åsa Rehndell, ledamot, Göteborgs stift, ledamot i kyrkomötet

Läs mer: 

Skogens tio budord om frihet under ansvar

Vem skapar den biologiska mångfalden i skogen?