Att de unga lantbrukarna får ta del av inkomststödet är viktigt och nödvändigt, men att alla andra blir exkluderade kan definitivt bli problematiskt. I kristider är åldersdiskriminering det sista som behövs. Det skriver Sara Adlers.
Det här är en ledarartikel skriven av Land Lantbruks ledarskribenter. Land Lantbruk är LRFs medlemstidning och partipolitiskt obunden.
Sommaren 2023 går till historien fylld av utmaningar och frustration för många lantbrukare. Den inledande torkan och det efterföljande regnet drabbar många lantbruksföretag hårt ekonomiskt. Brist på foder av bra kvalitet, svårigheter att skörda såväl vall som spannmål samt utmaningar att kunna så höstgrödor är några av årets nagelbitare. Därtill en styrränta som inte varit så här hög på 15 år och insatsvaror vars priser skjuter i höjden.
För att underlätta för lantbrukarna så har EU-kommissionen beslutat att använda krispengar från jordbruksreserven inom den gemensamma jordbrukspolitiken, Cap. Medlen ska fördelas mellan de 22 medlemsländer som tidigare i år inte fått ta del av reserven.
För Sveriges del innebär det att cirka 65 miljoner kronor kommer delas ut som kompletterande inkomststöd. Regeringen har nyligen beslutat om totalt 200 procent i nationell finansiering, vilket innebär ett inkomststöd på 193 miljoner kronor, vilket Land Lantbruk tidigare har rapporterat om.
Jordbruksverket har fått i uppdrag av regeringen att lämna förslag på utformning av inkomststödet, som regeringen beslutar om.
De fyra alternativ som Jordbruksverket utgick från är:
1. De som har beviljats stöd till unga lantbrukare
2. Mottagare av befintligt gårdsstöd
3. Jordbrukare med växtodling samt grovfoderbaserad animalieproduktion
4. Särskilt drabbade jordbrukare genom individuell ansökan
Jordbruksverket har, efter övervägande av olika alternativ, beslutat att föreslå de unga lantbrukarna som mottagare av inkomststödet. Detta beror på att de unga lantbrukarna anses ha störst behov av stödet och att det där skulle ge som störst effekt för att begränsa långsiktiga konsekvenser för svensk livsmedelsproduktion.
Förslaget grundas i att det är de unga lantbrukarna som är Sveriges framtid och stödet därför bör portioneras ut dit. Målgruppen har mindre reserver och även svårare att få förmånliga krediter. Det skulle även innebära betydligt mindre administrativa kostnader.
Att de unga lantbrukarna får ta del av inkomststödet är viktigt och nödvändigt, men att alla andra blir exkluderade kan definitivt bli problematiskt. Spannet mellan 40 år och pensionsålder är stort och där kvalar många lantbrukare in. Även hos dessa företagare har säsongens extremväder inneburit stora konsekvenser.
I dessa tider är det viktigt att stötta samtliga lantbrukare och inte enbart de som är yngst.
De unga lantbrukarna är vår framtid, men för att vi ska ta oss till framtiden behöver vi stötta alla dagens lantbruksföretag. Därför borde samtliga lantbrukare inkluderas av den här typen av uppbackning, efter ett minst sagt tufft år som 2023.
I kristider är åldersdiskriminering det sista som behövs.
Sara Adlers
