Överlag har Sverige presterat enligt förväntningarna under EU-ordförandeskapet och plikttroget lett lagstiftningsarbetet framåt. Nu kan landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) få tid till att fokusera på de vallöften som han har lovat svenska lantbrukare. Det skriver Samuel Bäckelin.
Det här är en ledarartikel skriven av Land Lantbruks ledarskribenter. Land Lantbruk är LRFs medlemstidning och partipolitiskt obunden.
Sveriges EU-ordförandeskap har nått sitt slut och Spanien har sedan i juli tagit över rollen att leda samordningen av EU-ländernas politik. Under sex månader har Sveriges landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) lett arbetet i jordbruksrådet. Det har bland annat innefattat införandet av EU:s gröna giv och en stärkt livsmedelsförsörjning. Men hur väl har ordförandeskapet lyckats med uppgiften att driva på lagstiftningsarbetet och få förhandlingarna att löpa på?
Ordförandeskapet har krävt att Peter Kullgren agerar neutralt och inte specifikt driver svenska intressen. Många uppgifter låg på bordet och med ett högt tempo har flera beslut klubbats igenom. Det har gjorts en uppdatering om EU:s bioekonomi, men många av frågorna som har tagits upp i jordbruksrådet har varit relativt odramatiska. Däremot har många frågor som påverkar jordbruket behandlats av miljörådet och har inte varit Peter Kullgrens ansvar utan legat på den liberala miljöministern Romina Pourmokhtaris bord. Hon har gjort ett avtryck av att göra sig oanträffbar för både medias frågor och lantbrukets- och skogsbrukets intresseorganisationers inspel under ordförandeskapet.
Förhandlingar har förts om den nya ambitiösa Växtskyddsförordningen (SUR) och miljörådet har även fastställt sin position om Industriutsläppsdirektivet, där de föreslår gynnsammare tröskelvärden än EU-kommissionen vad gäller djurenheter.
Men det som har skapat allra störst debatt och mest rubriker under det gångna halvåret är lagförslaget om restaurering av natur (NRL). Det handlar om enormt stora föreslagna arealer där alla medlemsländer ska återställa ängsmarker och betesmarker. De svenska förhandlarna har fått högt betyg för att på kort tid lyckats samla en majoritet till ett kompromissförslag, men på hemmaplan är den svenska regeringen kritisk till vilka konsekvenser lagförslaget kan få för näringen. Miljösidans krafter är starka, och European Environmental Bureau, en paraplyorganisation för miljöorganisationer, riktar skarp kritik mot att miljölagstiftning och den gröna omställningen inom jordbruket bortprioriterats. Kritiken beror även på att de menar att Sverige inte har hållit sig neutrala när frågor om skog och biologisk mångfald behandlats.
Något som också fått många miljöintresserade att höja på ögonbrynen är det faktum att Sverige röstade emot sitt kompromissförslag till lagen om naturrestaurering.
Över lag har Sverige presterat enligt förväntningarna och plikttroget lett lagstiftningsarbetet framåt. Det samlade betyget blir att Sverige har agerat enligt plan, men inte har stuckit ut på något märkbart sätt.
Nu när stafettpinnen överlämnas till Spanien kan landsbygdsminister Peter Kullgren få tid till att fokusera på de vallöften som han har lovat svenska lantbrukare.
Nu har han inte längre ett tidskrävande EU ordförandeskap att skylla på.
Samuel Bäckelin
red@landlantbruk.se
