Det finns enormt intresse för veterinäryrket och intagningskravet på veterinärprogrammet skyhögt. Lös veterinärbristen på svenska gårdar genom att göra lantbrukserfarenhet meriterande vid ansökan. Det skriver Sara Adlers.
Det här är en ledarartikel skriven av Land Lantbruks ledarskribenter. Land Lantbruk är LRFs medlemstidning och partipolitiskt obunden.
Under den gångna sommaren har djurägare fått uppleva hur det är att inte kunna få hjälp av veterinär när krisen uppstår akut. Flera län runtom i landet har på grund av veterinärbrist inte kunnat bemanna upp sina jourverksamheter på nätter och helger. Samtidigt har djurägaren en skyldighet att se till så att djuret får adekvat vård inom rimlig tid. I dagsläget går inte det att tillgodose i vissa delar av landet. Veterinärbristen är ett faktum och det är ett hot mot djurskyddet i Sverige.
I djurskyddslagstiftningen framgår det tydligt och klart att ett djur som lider ska få vård. För det fall det inte går att lindra djurets lidande med vård, ska djuret avlivas. Ett resultat av detta är att djurägare behövt agera efter bästa förmåga och i värsta fall avliva djur som möjligen hade kunnat räddas ifall en veterinär funnits på platsen. Vanligtvis är det en veterinär som ansvarar för avlivningen, men när tillgången till veterinär inte finns har djurägaren inga alternativ. Veterinärbristen kan således leda till att djur tvingas avlivas, eftersom hjälpen är alltför långt bort. Tidigare i år genomförde Sveriges Veterinärförbund en medlemsundersökning. Där framgick det att endast 38 procent av de yrkesverksamma veterinärerna upplever en god arbetsmiljö. Totalt 26 procent av respondenterna funderar på att lämna yrket helt.
Samtidigt är intagningskravet på veterinärprogrammet skyhögt. Det krävs antingen bästa betyg i samtliga gymnasieämnen inklusive meritvärde eller ett högskoleprovsresultat i toppklass. Uppenbarligen finns ett enormt intresse för utbildningen och yrket. Med detta som bakgrund är frågan varför veterinärbristen överhuvudtaget existerar.
Arbetsmarknaden för veterinärer har under senare år förändrats. Den nya och växande marknaden för smådjurskliniker innebär en ännu högre konkurrens om de befintliga veterinärerna. Platserna på veterinärutbildningen behöver bli fler och veterinärer som vill arbeta med lantbruksdjur likaså. Ett sätt att öka andelen veterinärer som vill arbeta med lantbruksdjur är att se arbetslivserfarenhet eller tidigare studier inom lantbrukets djur som meriterande vid ansökan. Det kunde fånga upp studenter som brinner för lantbruksdjur men inte har betygen för att komma in på utbildningen. För att fler ska vilja leva och verka på landsbygden krävs också bättre arbetsvillkor. Nuvarande arbetsbelastning behöver ses över. Stödfunktioner bör tillsättas och kravet på administration kan minskas.
Veterinärbristen är allvarlig och måste ses över. Annars kan djurägare inte heller i framtiden garanteras att i tid få hjälp med sitt akut sjuka djur.
Sara Adlers
red@landlantbruk.se
