Vattentillgången är en ödesfråga
Det svenska vattendirektivet för fiskvandring leder bara till katastrof, ekonomiskt kaos och oöverskådlig miljöförstöring. Aktivistforskare utan kunskap skapar ingen el. Det skriver Göran Hartman, Tivedens vänner.
Det svenska vattendirektivet för fiskvandring leder bara till katastrof, ekonomiskt kaos och oöverskådlig miljöförstöring. Aktivistforskare utan kunskap skapar ingen el. Det skriver Göran Hartman, Tivedens vänner.
Det här är en debattartikel. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.
Replik på Land Lantbruks ledare Aktivistforskare har bränt sitt förtroende.
Lena Johansson skriver i sin ledare att aktivistforskare är de nya översteprästerna. Aktivismen byter snabbt skepnad och tidsanpassas. Nu har plågsam djurrättsaktivism bytts ut mot angrepp från klimat- och miljöaktivister.
Land Lantbruks ledare nämner den doktorand som stormade "Melodifestivalen". Avståndet är kort till Lunds universitet, där en professor uppmanade till sabotage och att förgöra egendom för att föra miljökampen vidare. Kluster av aktivism bildas på våra universitet och sprider sig i statsapparaten. Från akademisk regeringstopp och riksdag ner till länsstyrelser och kommunal förvaltning. Extrema vänsterideologier vill förena aktivism och högre utbildning.
Vi är i en säkerhetspolitisk situation i Europa som kräver ansvar och samhällsplanering. Sverige lever farligt när samhällsplanerare med tekniskt kunnande plötsligt bytts ut, i en situation när vattenkraftens turbiner skrotas och enorma kultur- och naturmiljöer torrläggs vid våra tusentals mil av strömmande insjövatten.
Den svenska miljörörelsen bröt ner både landskapskonventionen och EUs vattendirektiv till enbart fiskvandring med katastrofala sjö- och dammutrivningar där vattenkraften behövs som bäst. Vi slås inte bara ut av akademisk inkompetens. Tjänstemannaansvaret avskaffades redan 1976 och måste återinföras. Vanligt bondförnuft måste få råda.
Liberalerna har blivit det nya miljöpartiet och äger numera vattenfrågan. I partiledningen finns det starka krafter att riva ut vattenkraften.
Kriget i Ukraina visar hur sårbar vår moderna infrastruktur är. Hot och våld kan aldrig tolereras. Betänk att EU skulle stå utan hedersansvar för all byråkrati.
Det första som torkar ut för evigt är våra enormt stora moss- och våtmarker och grundvatten. Att bygga bostadsnära små våtmarker är bara plakatpolitik.
Våren 2018 kom regering och riksdag överens om den framtida gigantiska miljö- och energipolitiken för minst 50 år framåt, där vattenkraften skulle kunna stå för 40 procent av energiförsörjningen.
Makten över vattnet kapades blixtsnabbt av odemokratiska krafter. Den demokratiska grundbulten som bygger på tagna majoritetsbeslut i riksdagen, krossades omgående. Det tagna regeringsbeslutet saboterades eller omformades på och till länsstyrelser för egna agendor.
Demokratins röst måste få höras för vår överlevnad, både lokalt och globalt. Vattentillgång är vår ödesfråga. Det är högsta prioritering för en ny folkomröstning i energifrågorna för att befästa demokratins och folkets röst.
Det moratorium som infördes för vattenkraften i december 2022 är redan brutet. Länsstyrelserna trampar gasen i botten för utrivningarna och Mark- och miljööverdomstolen befäster detta i nya domar. Det svenska vattendirektivet för fiskvandring leder bara till katastrof, ekonomiskt kaos och oöverskådlig miljöförstöring. Detta måste vara ett av världens mest fatala beslut. Aktivistforskare utan kunskap skapar ingen el.
Göran Hartman, Tivedens vänner