Branschen skriker efter kompetens och många agronomer är på väg att gå i pension inom alla kunskapsinriktningar. Detta borde ju ses som skäl att aktivt utveckla och marknadsföra agronomutbildningarna. Det skriver Hulda Wirsén, ordförande för Agronomförbundet.
Det här är en debattartikel. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.
Replik på ledartexten Dags att återstarta utbildning för teknikagronomer av Anna Nilsson.
Vi är många agronomer i Sverige som är stolta över titeln och den unika kompetens som vi har. Och det med all rätt. För att driva utveckling i lantbruket och livsmedelssektorn behövs inte bara en bred kompetens i värdekedjan, det vill säga växtodling, djurhållning, företagande, livsmedelsförädling och marknadsfrågor. Det behövs också spetskompetens och fördjupning. Dessutom krävs förmågan att förena bredd och spets med praktisk insikt och kunnande. Agronomutbildningarna, så som de utformats i grunden, har speglat hela värdekedjan och fokuserat på viktiga delar som tillsammans skapar en helhet för branschen. Agronomernas kompetenser är superviktiga, både för lantbruket och livsmedelssektorn och därmed också för hela samhället.
När jag läser Anna Nilssons ledare om behovet av teknikagronomer kan jag inte annat än hålla med. Vi har tappat viktig kompetens i branschen när vi inte utbildat tekniker med agrar koppling, samtidigt som teknikutvecklingen i hela samhället exploderat och behovet av tekniker med agrara kunskaper är högre än någonsin. Att SLU på senare år dessutom tagit bort möjligheten att söka till en agronomutbildning, som uttalat ger den unika kompetens som agronomerna har, är anmärkningsvärt. "Unik Selling Point" (unik konkurrensfördel på svenska) är ett välkänt begrepp när det kommer till marknadsföring och inget annat universitet kan erbjuda branschen den nödvändiga kompetensutveckling som efterfrågas. Branschen skriker efter kompetens och många agronomer är på väg att gå i pension inom alla kunskapsinriktningar. Detta borde ju ses som skäl att aktivt utveckla och marknadsföra agronomutbildningarna.
När jag har kontakt med livsmedelsagronomer vittnar även de om att exempelvis dagligvaruhandeln värderar livsmedelsagronomens kompetens högre än andra utbildningsbakgrunder. Skälet är den unika bredd som en livsmedelsagronom har, som har kunskap om hela värdekedjan från primärproduktion till djupa kunskaper om till exempel mikrobiologi. Dessutom kan en livsmedelsagronom göra leveratörsuppföljningar samt hantera tvärsektoriella frågor så som hållbarhet, socialt ansvar och djurvälfärdsfrågor på ett bättre sätt än många andra.
Vi behöver säkerställa Sveriges livsmedelsförsörjning vilket borde vara skäl nog för att göra en tydlig satsning inom den agrara sektorn. Klimatkris, globala hållbarhetsmål och komplexa leverantörskedjor kräver experter både inom lantbruk och livsmedelsförädling. För att ha en chans att hänga med i omvärldens både utmaningar och förutsättningar så krävs förmågan att se helheten samtidigt som en förståelse om detaljerna finns. Branschen behöver fler agronomer och experter på livsmedelsproduktion som känner till hur en näringsrik, miljömässigt hållbar och lönsam produktion kan upprätthållas och utvecklas. Agronomerna har en bredd som många andra utbildningar saknar.
Vi vill se att SLU satsar på agronomutbildningarna och uttalat erbjuder en agronomutbildning med en tydlig yrkesprofession. Arbetsmarknaden finns och både branschen och samhället behöver agronomernas kompetens!
Hulda Wirsén,
Ordförande Agronomförbundet
