Dags att återstarta utbildning för teknikagronomer

Arbetsmarknaden skriker efter arbetskraft inom lantbruksteknik på alla nivåer. Att det inte finns en högre svensk utbildning i lantbruksteknik är närmast ett hån. Det skriver Anna Nilsson.     

Teknikutvecklingen skenar, vilket gör att behovet av personer med förmåga att ha både teknisk kompetens och kunna sätta det i ett agrart sammanhang är större än någonsin. Fortfarande lyser en svensk teknikagronomutbildning med sin frånvaro. Frågan är var omvärldsbevakningen och lantbrukskompetensen sitter i SLUs styrelse, frågar sig Anna Nilsson i veckans ledare i Land Lantbruk.   FOTO: SOFIE OLSSON

Det här är en ledarartikel skriven av Land Lantbruks ledarskribenter. Land Lantbruk är LRFs medlemstidning och partipolitiskt obunden.

Väderstads nya multisåmaskin Proceed, den självkörande eldrivna traktorn Drevern framtagen av företaget Traktorarvid i samarbete med forskningsinstitutet Rise och AgXeeds autonoma fältrobot, där Swedish Agro är ny svensk återförsäljare. Det är lätt att golvas av den senaste teknikutvecklingen, mer eller mindre nära marknaden, när branschen har visat sig från sin allra bästa sida under sommarens fältmässor. Då har jag inte ens nämnt AI-tekniken, och hur den kan användas för att bland annat förbättra lantbrukets lönsamhet och maskinunderhåll.  

Många av företagen på fältmässorna passade även på att annonsera för lediga tjänster i sina montrar. Jag har aldrig tidigare sett så många tydligt adresserade skyltar som efterlyste nya medarbetare.     
 

2001 antogs de sista studenterna till teknikagronomprogrammet vid SLU. Utbildningen lades ner på grund av sjunkande söktryck. Visst, programmet kan säkert ha behövts uppdateras för att gå i takt med tiden. Men med den galopperande utvecklingen inom teknikområdet som har skett sedan dess, och en arbetsmarknad som fullkomligt skriker efter arbetskraft på alla nivåer, gör det minst sagt svårt att förstå beslutet i efterhand. 
 

Decennier har passerat. SLU har startat en mängd utbildningar inom bland annat biologi och ekonomi. Inte oviktiga ämnen – men rätt ostrategiskt att konkurrera med andra ledande universitet på området, däribland Lunds och Uppsala universitet. Frågan är var omvärldsbevakningen och lantbrukskompetensen sitter i SLUs styrelse. 

Behovet av personer med både teknisk kompetens och förmåga att använda den i ett agrart sammanhang är större än någonsin. Våra stora svenska exportföretag med Väderstad i spetsen tvingas ha egna internutbildningar av ingenjörer för att lösa behovet. Kreativt, men borde det verkligen vara lantbruksföretagens ansvar? 

Det har funnits förslag på att SLU ska samarbeta med Uppsala universitet när det kommer till civilingenjörsutbildningen. Men det har strandat i någon ansökningsprocess, och ännu har inget hänt. Åren går. Även ifall en utbildning skulle komma igång så tar det ytterligare ett antal år innan det skulle finnas färdigutbildade på arbetsmarknaden.
 

För att sätta ljus på ämnet valde vi på Land Lantbruks redaktion att starta tävlingen Teknikutmaningen. Årets andra heat är nu öppen för anmälan av årets upplaga, den fjärde i ordningen. Vi vet att det finns många pricksäkra idéer runtom på gårdarna. Vi har fått in många intressanta bidrag inom allt från bevattning till såmaskinsteknik och skogsskötsel. Men det finns plats för flera. Anmäl ditt bidrag idag, och visa samtidigt att svenskt lantbruk och teknikutveckling är väl värd att satsas på. 


Att det fortfarande inte finns en högre svensk utbildning i lantbruksteknik är närmast ett hån.     

Anna Nilsson

Läs mer: 

Nu kör Teknikutmaningen 2023 i gång – så tävlar du!

Efter vinsten: Hoppas på fler autonoma solcellsdrivna traktorer

Solcellstraktorn vinnare i Teknikutmaningen 2022!

"Oppfinnar-Jocke var min idol när jag var liten"

Lantbrukspodden: Han vann Teknikutmaningen 2020