Hyggesfritt ger bättre lönsamhet för privata skogsägare
Att ställa om till ett hyggesfritt skogsbruk skulle föra med sig en bättre lönsamhet för den privata skogsägaren. Det skriver Rebecka Le Moine,
riksdagsledamot för Miljöpartiet.
Att ställa om till ett hyggesfritt skogsbruk skulle föra med sig en bättre lönsamhet för den privata skogsägaren. Det skriver Rebecka Le Moine,
riksdagsledamot för Miljöpartiet.
Det här är en debattartikel. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.
I bondepraktikan står det att det bästa en kan göra för sina barn och barnbarn är att lämna efter sig en tjockare matjord. Det är ungefär som att välja en så stor ränta som möjligt när man investerar pengar för sina barnbarn, men mer konkret och med egen kraft. Tyvärr har vi dock sett en utveckling som har lett till exploaterade matjordar, och färre bönder.
EU:s jordbrukssystem har riktat 80 procent av finansieringen till de 20 procent största lantbrukarna. Gårdarna i Sverige har blivit färre men större. För att nu dessutom ge lantbrukare ansvaret att gynna biologisk mångfald, måste vi nu tänka om från politiskt håll. Det är markägarna som är nyckeln för omställningen, men det måste finnas ekonomi och lagstiftning på deras sida. Vi behöver bland annat styra om pengarna från EU så att vi gynnar den mindre lantbrukaren och de samhällsnyttor de producerar.
Även den som brukar skogen har missgynnats av den förda politiken. Skogen erbjuder färre och färre arbetstillfällen. På 1980-talet fanns cirka 30 000 årsarbeten i skogsbruket, idag ligger siffran runt 16 000. Mindre än tre procent av skogsnäringens arbetstillfällen finns i glesbygden, de flesta jobben finns i kustnära skogsindustrier. Samtidigt har markägarnas andel av inkomsterna minskat under samma tid. De som tjänar på skogsbruket idag är inte den privata markägaren, utan aktieägarna till storbolagen, som gör miljardvinster. Att ställa om till ett hyggesfritt skogsbruk skulle föra med sig en bättre lönsamhet för den privata skogsägaren, men det är ingen hemlighet att detta är något som massaindustrin knorrar åt.
Men de får knorra på. Vi i Miljöpartiet prioriterar en levande landsbygd, lönsamhet för individen och långsiktighet framför kortsiktiga miljardvinster till industrin.
Låt oss därför hoppas att EU:s restaureringslag i kombination med nya ekonomiska incitament för samhällsnytta blir den hjälp och det stöd skogsbruket och jordbruket behöver för att ställa om.
Rebecka Le Moine
Riksdagsledamot Miljöpartiet