Det är inte rimligt att landets skogsägare ska behöva gå till domstol för varje avverkningsanmälan. Politiker kan inte ducka och låter enskilda intresseorganisationer styra lagutrymmet, skriver Anna Nilsson.
Det här är en ledarartikel skriven av Land Lantbruks ledarskribenter. Land Lantbruk är LRFs medlemstidning och partipolitiskt obunden.
"Målmedvetet arbete får artfynden att öka" löd rubriken på Land Skogsbruks förstasida för några veckor sedan. Skogsstyrelsen fullkomligt vadar i utredningar och beslut om fridlysta arter. Förra året fick 367 avverkningsanmälningar förelägganden med hänvisning till artskydd. Det är en fördubbling jämfört med 2021 och nästan en tredubbling jämfört med 2020, enligt Land Skogsbruks kartläggning. Myndighetens beslut rörande artskydd har gått från 0 till 891 på fem år.
Samma trend syns i Artportalen. Den rödlistade orkidén knärot rapporterades exempelvis in 11 391 gånger under 2022. Det är en 10-dubbling på tio år. Det innebär inte att knärot har ökat i sig, utan att fler fynd har registreras.
Artportalen är ett öppet system där vem som helst kan föra in sina egna inventeringar. Rapportörerna ansvarar själva för kvaliteten på observationerna. Informationen används av myndigheter likt Skogsstyrelsen, men även av domstolar. Fast det var aldrig tänkt att Artportalen skulle bli ett politiskt slagträ. Webbplatsen startades för medborgardriven forskning, inte för att vara juridiskt vägledande.
I Land Skogsbruk 12/23 skrev vi om när ett duvhöksbo stoppade en tidigare godkänd avverkning. Mark- och miljödomstolen valde att gå på fågelföreningen Birdlife Sveriges överklagan, trots att Skogsstyrelsen tidigare bedömt att fågelboet inte skulle störas då det låg cirka 150 meter från den planerade avverkningen, i ett redan biotopskyddat område. Föreningen drog sedan tillbaka sin överklagan och ärendet lades ner.
Vi lever i ett land med demokrati och allemansrätt, där alla har, och ska ha, rätt att föra fram sina åsikter. Det är viktigt och helt i sin ordning. Men det duger inte att politiker duckar för den här frågan och låter enskilda intresseorganisationer styra lagutrymmet. I själva verket är det här ett strukturellt problem. Det är inte rimligt att landets skogsägare ska behöva gå till domstol för varje avverkningsanmälan.
Nyligen kom en ny dom i Högsta domstolen som kommer bli prejudicerande, enligt experter som Land Skogsbruk har talat med. Det handlar om när Skogsstyrelsen 2015 förbjöd en avverkning på 17.4 hektar på grund av en tjäderspelsplats. Domen ger markägaren rätt till ersättning när skogsbruk förbjuds på grund av artskydd, trots att detta inte står i lagen. Det här kan få samma genomslagskraft likt domen om rätt till ersättning för stoppad avverkning av fjällnära skog.
Detta är ett genombrott, men flera frågetecken kvarstår ännu att rätas ut.
Klart är att det inte är rättssäkert när makten flyttas från objektiva myndigheter till partiska intresseorganisationer.
Skogsägare kan inte ensamma stå för alla de merkostnader som artskyddet innebär.
Det är dags för våra folkvalda och ansvariga politiker att ta sitt ansvar för hur lagen är utformad.
