Skogsindustrierna och skogsägarna har motsatta intressen när det gäller virkespriserna. Det är en dragkamp som lever sitt eget liv. Branschorganisationens nya framtidslöften är en bra sammanfattning för att stärka och utveckla hela skogsbranschen i en gemensam ambition. Det skriver Knut Persson.
Det här är en ledarartikel skriven av Land Lantbruks ledarskribenter. Land Lantbruk är LRFs medlemstidning och partipolitiskt obunden.
Branschföreningen Skogsindustrierna har avgett tre framtidslöften. De handlar om att klimatnyttan ska öka med 30 procent fram till 2040, samma år ska skogsindustrins produkter vara helt fossilfria och återvinningsbara och det tredje löftet är att skogarna ska ha en rikare biologisk mångfald.
Skogsindustrierna och skogsägarna har motsatta intressen när det gäller virkespriserna. Det är en dragkamp som lever sitt eget liv, som till stor del styrs av marknadskrafterna. Men man har båda ett intresse av att stärka och utveckla skogsbranschen. Framtidslöftena är därför en bra sammanfattning av en gemensam ambition för hela branschen.
Det första löftet handlar i grunden om att öka skogens tillväxt. För att kunna binda mer koldioxid behöver de svenska skogarna växa mer. Det är ett stort problemområde som kommer att kräva åtgärder för att målet ska uppfyllas. Efter hundra år med i stort sett ständigt ökad tillväxt började tillväxten minska för cirka tio år sedan. Skogarna har sedan dess växt lite sämre varje år fram till det senaste året då kurvan pekar svagt uppåt igen.
Det finns många förklaringar till att skogarna växer sämre, och några snabba enkla åtgärder för att åtgärda problemen finns inte. För att vända trenden och få den snabba tillväxtökningen som löftet kräver, behövs därför en fokusering på skogens tillväxt som hittills saknats. Att skogen växer snabbare gynnar alla, skogsägare, industrin och hela samhället eftersom koldioxid fångas upp.
Det andra löftet handlar om skogsindustrins processer och transporter. Råvaran och energin som krävs i industrin är redan fossilfri, men i vissa produkter finns fossilt material. En stor del av anpassningen gäller transporter där man behöver byta till biobränsle, lastbilar som drivs med el eller lägga över transporten på järnväg.
Det tredje löftet om ökad biologisk mångfald gäller hur skogsägarna sköter sin skog. Det är en diskussion som pågått länge och där skogsbruket kontinuerligt blivit bättre. Utvecklingen behöver fortsätta och det krävs ökad kunskap för att kunna förena skogens olika mål.
Till ganska stor del gäller det om att stärka trender som redan finns. Större variation med mer lövträd gynnar mångfalden, nya skogsbruksmetoder ska utvecklas och testas. Stora arealer skogsmark är frivilligt avsatta, här kan det vara viktigt med naturvårdande skötsel och det krävs ett bra samarbete med myndigheterna.
Sverige har unikt goda möjligheter att förena en fortsatt god ekonomisk utveckling samtidigt som vi klimatanpassar. Den stora arealen skog är en avgörande resurs som behöver användas på bästa sätt. Framtidslöftena anger en bra riktning.
Knut Persson
