Skogsskador borde uppröra mer än skötselmetoder

Den allmänna debatten om vad skogen ska användas till är intensiv. Något som det däremot är mera tyst om, är skogsskadorna. 

Frågan är varför det här inte diskuteras mer när själva skötselåtgärderna synas så flitigt. För det spelar ju ingen roll om det sker med trakthyggen eller plockhuggning om det i slutändan inte finns något kvar. Varken att avverka, kolinlagra eller ströva i. Den här frågan borde oroa beslutsfattare och allmänhet i betydligt högre grad än val av metod. Den nuvarande skogsdebatten har tagit fokus från ämnen som inte är lika konfliktfyllda, men som är helt avgörande för framtida friska skogar.  

Ett undantag är garnbarkborren, som nästan kan betraktas som en medial stjärna. Resultatet att över 5 miljoner kubikmeter gran har dödats av granbarkborren under 2022, nådde ända fram till riksnyheterna. Det rör sig om totalt 32 miljoner kubikmeter sedan torkåret 2018, enligt SLU:s årliga inventering. Skogsbränderna under sommaren 2018 ödelagde jämförelsevis cirka 2 miljoner kubikmeter skog. Men att mer än var tionde ungtall i landet har skadats av älgar eller annat hjortvilt, är det mera tyst om. Det minskar den årliga skogliga tillväxten med 6,4 miljoner kubikmeter, enligt Skogsstyrelsen. 

Nästan 40 procent av ungskogen i våra fyra nordligaste län är skadedrabbade, där en del har angripits av flera olika skadegörare samtidigt, så kallad multiskadad skog. Det visar en ny inventering av SLU som är gjord på uppdrag av myndigheten.

En förklaring att det är tystare om detta är givetvis vara att det är en homogen grupp som diskuterar ämnen som törskate, multiskador, rotröta och ståndsortsanpassning. Det gäller att visa vad det här betyder för samhället i stort. Att det här inte är isolerat för de enskilda skogsägarna. Det finns ett behov av ett rättviseperspektiv, om vilka som kommer att drabbas om vi ignorerar problemen i dag. Då biter inte vanliga argument kring effektivitet och produktion. Det anses kanske inte ens vara tillräckligt relevant. Perspektivet lyftes nyligen av Louise Eriksson, forskare i miljöpsykologi vid Umeå universitet, under ett seminarium om skogsskador på Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien, KSLA. 

SLU Skogsskadecentrum grundades 2021. Tanken är att centrumet ska vara navet i att ta fram och sprida kunskap för att svenska skogar ska bli bättre rustade mot skador som orsakas av svamp, stormar, bränder och insekter. Regeringen har anslagit 30 miljoner kronor årligen. En viktig fråga för det nybildade centrumet är att kartlägga hur skadebilden ser ut i svenska skogar. 

Det krävs mer hårddata. En ambitiös växtförädling är avgörande, där friskare träd ska ha en större motståndskraft mot framtida skadegörare. Det behövs mer grundforskning och en snabbare utveckling av digital teknik för att samla in och processa data. 
Om vi inte investerar i skogsskydd i dag så kommer vi att få lida svårt av det framöver. 

Anna Nilsson