Sverige har inte råd med sämre skogstillväxt
Det går att ifrågasätta om samhället i stort inser vidden av problemen med skogsskador. Sverige har inte råd med att skogen långsiktigt växer sämre, skriver Land Skogsbruks ledarskribent Knut Persson.
Det här är en ledarartikel skriven av Land Lantbruks ledarskribenter. Land Lantbruk är LRFs medlemstidning och partipolitiskt obunden.
Om det gick att fråga den svenska skogen hur den mår skulle svaret bli ”så där” eller kanske till och med ”inget vidare”. Sedan början av 1900-talet har den svenska skogen vuxit allt snabbare och virkesförrådet konstant ökat. Men nu ser vi ett tydligt hack i kurvan där tillväxten sjunker och virkesförrådet inte alls växer lika snabbt som tidigare.
Problemen är väl kända. I södra Sverige är det främst granbarkborre och viltbete. Norra Sverige slipper granbarkborren, men har å andra sidan stora bekymmer med skadesvampar. Strax före jul presenterade Skogsstyrelsen en inventering som gav en bekymmersam bild av läget i de fyra nordligaste länen.
Nästan 40 procent av ungskogen har drabbats av skador. Vanligast är skador av älg på tall, därefter skador av svampen törskate. En kombination av flera skador, så kallad multiskadad skog, är inte ovanlig.
Variationen är naturligtvis stor. För enskilda skogsägare kan det handla om allt från katastrofala skador till relativt begränsade skador. Men för de som drabbas blir de ekonomiska konsekvenserna mycket stora.
Speciellt med norra Sveriges långa omloppstider betyder stora skador på ungskogen ekonomiska förluster under flera, man kan till och med säga många, generationer framåt. En dåligt etablerad skog kommer under ett århundrade framåt att få en sämre tillväxt.
Skogsbolagen varnade för problemen med multiskadad skog för flera år sedan. Man kan se den nyligen gjorda inventeringen som ett första steg för att förstå och förhoppningsvis hitta sätt att lindra skadorna.
Men man kan ifrågasätta om samhället i stort inser vidden av problemen. I södra Sverige fortsätter de förtida avverkningarna på grund av granbarkborren. Skadat virke ger mindre betalt och man förlorar de sista årens mest värdefulla tillväxt. Älgen härjar i hela landet och skadorna är fortsatt mycket stora.
Skogens sämre tillväxt de senaste åren har till stor del förklarats med torkan 2018. Träden växte väsentligt sämre det året och stressen som träden utsattes förr blev en inkörsport för andra problem. Men det räcker kanske inte med att vi får ett antal somrar med mer normal nederbörd när klimatet blir allt varmare?
Det finns många frågor, men färre svar. Till viss del går det inte att få några säkra svar, det är omöjligt att förutspå helt vad ett varmare klimat betyder för skogen. Men det är ändå tydligt att en satsning på forskning och på att sprida kunskap till de som sköter skogen är väl använda pengar. Sverige har inte råd med att skogen långsiktigt växer sämre.