Ministern måste rädda Järlefallsdammen
Kulturmiljöintressen i Örebro län vädjar till regeringen att stoppa utrivningen av Järlefallsdammen med anledning av att frågan blivit aktuell igen i Tidöavtalet.
Det här är en debattartikel. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.
EUs vattendirektiv har inneburit att kulturmiljöer vid vatten, vissa med rötter i medeltiden, rivs ut. Undertecknade har skrivit till klimat- och miljöministern för att påtala vikten av att regeringen skyndsamt förtydligar sina intentioner gällande de vattenanknutna kulturmiljöerna. Sedan 2015 har vi engagerat oss för Järlefallsdammen och mot utrivningar i gemen. Regering och riksdag har också under senare år försökt åtgärda problematiken. Hösten 2022 är frågan åter aktuell i de fyra samarbetspartiernas Tidöavtal och i regeringens budgetproposition.
I Tidöavtalet står att omprövningen av miljötillstånd för vattenkraften pausas, hänsyn ska tas till att vissa äldre vattenkraftverk i sig utgör kulturhistoriskt värdefulla miljöer. I budgetproposition behandlas EU-direktivet; miljöer med höga kulturvärden nämns samt skyldigheten för vattenmyndigheterna att fullt ut använda alla möjligheter till undantag och förklarande av vatten som konstgjorda eller kraftigt modifierade. Det är positiva signaler om en mer balanserad relation mellan olika värden, men kommer miljövården hörsamma regeringen.
Så sent som i november 2022 skrev länsstyrelser att ”Det är dock ännu oklart vad detta innebär i praktiken, både avseende tidplan och omfattning av förändringar. … väljer länsstyrelsen … att fortsätta arbetet med de närmast kommande prövningsgrupperna”. Såvitt vi vet har heller inte kulturmiljöer vid vatten från 2019 kommit att klassificeras som kraftigt modifierade, det vill säga efter propositionen 2017/18 – exempelvis världsarvet Engelsbergs bruk eller bergsmansbyn Pershyttan och Järlefallsdammen.
Tre myndigheter följer nu upp och analyserar arbetet med direktivet, men för att vattenanknuten kulturmiljö verkligen ska hanteras i regeringsuppdraget bör även Riksantikvarieämbetet pekas ut. Den utlovade analysen ”av i vilken utsträckning motsvarande undantag och lägre ställda krav används i övriga EU-länder.”bör tillfogas uppdraget. I andra EU-länder har vattenknuten kulturmiljö undantagits. I Sverige har myndigheterna hävdat att det inte går. Det är rundgång i systemet; först sätter myndigheterna upp mål och villkor för det svenska genomförandet, för att sedan blir de ivrigaste försvararna av egna krav.
Vi ber nu ministern rädda Järlefallsdammen. Staten äger naturreservatet som bildades 1976 för att skydda områdets lika höga natur- och kulturvärden. Ändå inledde Naturvårdsverket 2015 en process för att riva dammen och ”återställa” naturmiljön. Urminnes hävd skulle inte gälla och en tillståndsprocess vara för dyr. Men urminnes hävd gällde och argumenten blev då flodpärlmusslans föryngring och kostnader för kulturmiljöns underhåll. Tillståndsfrågan ligger sedan 2021 i Mark- och miljööverdomstolen, men det är statens egendom. Regeringen kan ingripa. Att åtgärderna innebär påtaglig skada på kulturmiljöintresset har Länsstyrelsen konstaterat. Ministern bör instruera Naturvårdsverket att göra om och göra rätt; ta hand om naturreservatets värden, underhålla dammen, som beslutat är.
Örebro läns museum/ Birgitta Johansen, länsmuseichef
Järle stadsförening/ Jan Olsson, ordförande
Hembygdsföreningen Noraskog/ Eva Järliden, ordförande
Örebro läns hembygdsförbund/ Ingela Oxelgren, ordförande
LÄS MER: Byt perspektiv under vattenpausen