Det här är en debattartikel. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.
Den svenska skogen domineras av gran, i synnerhet skogen i Götaland. Skogsindustrin verkar hittills endast känna till två trädslag: Tall och gran. Svenska Lövträdföreningen har under mer är två decennier kämpat mot väderkvarnar. En viss förändring kan nu märkas. I Blekinge anordnade Södra och SLU den 13-14 mars två skogsdagar på temat ”Klimatnytta och samhällsnytta med snabbväxande lövträd”. Detta är en historisk förändring. För endast några år sedan fastslog en forskare vid SLU att ”inte ens en Gudrun vart femte år skull kunna ändra på det faktum att gran är det överlägset mest lönsamma trädslagsvalet”.
Nu seglar björken plötsligt upp som vinnare. Björkvedpriserna slår med bred marginal priset på björkmassa och i Riga ropar Europas största industri av björkplywood efter svarvbar björk, eftersom världsmarknadens efterfrågan på björkplywood är större än tillgången. Virkesimport från Ryssland är stoppad för en förutsägbar framtid och rak välväxande björk finns endast inom ett relativt begränsat område i världen, Skandinavien, Finland och Baltikum.
Ett stort problem i sammanhanget är att det saknas större mängder av grov, rakväxande björk i Sverige. Under de senaste 70 åren har fokus för de flesta skogsutbildningar i Sverige snarare varit hur man snabbt och effektivt ska bli av med all björk i skogen. Flygbesprutning med hormoslyr var tillåtet ända in på 1970-talet. Björksanering är ett begrepp som fortfarande är aktuellt inom stora kretsar av skogsbruket.
Under perioden 1950-1990 planterades i Sverige över en miljon hektar åker- eller inägomark med gran. Planterad vårtbjörk skulle ha passat utmärkt på dessa marker.
I sammanhanget bör också uppmärksammas en rad stora problem förknippade med rena granskogar:
1. granbarkborre
2. stormfällningar
3. skogbrand
4. rotröta
5. markförsurning
En förändring av skogsskötsel, framför allt tidig röjning och upprepad gallring av unga björkbestånd, är nödvändigt.
Utbildning på alla nivåer inom det svenska skogsbruket och ökad medvetenhet hos skogsägare kan på sikt förändra svenskt skogbruk till det bättre.
Owe Martinsson
Pensionerad forskningsledare