Primärproduktion - fint som snus

Snusföretaget Skruf har utsetts till Årets Livsmedelsexportör 2023. Ja, det går att lyfta på ögonbrynen över valet av pristagare.

Under prisutdelningen på Moderna muséet i Stockholm lyftes tobaksfritt snus fram som ett potentiellt folkhälsomirakel, eftersom det är en av anledningarna till att rökningen har minskat bland unga. Vänta nu. Det mest hälsosamma borde väl ändå vara att helt sluta konsumera nikotin?

Frågan är varför tävlingsjuryn av ett livsmedelspris väljer att rikta strålkastarljuset mot en produkt som inte ens går att äta. Även om snus är reglerat som livsmedel enligt svensk lagstiftning sedan 1971 och att företaget uppfyller tävlingskriterierna.

Inte för att jag tvivlar på att årets vinnare är framgångsrik i sin nisch. Skruf Snus AB är Nordens näst största snustillverkare med en omsättning på nästan två miljarder kronor. Däremot går det att ifrågasätta om det är denna typ av företag som gynnar livsmedelssektorn mest att prisa.

Valet är såklart en politisk markering - och ett försök att få till ett marknadsföringsmässigt schackdrag. För trots att syftet med priset är att hylla lyckade internationella satsningar så kan snus i dag enbart exporteras till ett land i Europa - Norge. EU-marknaden tvärstängd.

Årets Livsmedelsexportör har delats ut i 24 år. Valet av pristagare, eller snarare de framgångsrika svenska lantbruksföretag som förbisetts trots stora framgångar på en tuff global marknad, säger något om synen på primärproduktionsledet.

Det finns dock en smärtsam sanning bakom den flärdfyllda tävlingsyran. Primärproducenter är i teorin inte utestängda från att vinna priset, men i praktiken är det få företag som når upp till målet på en hög exportandel (där 30 procent av företagets totala produktion är över genomsnittet, Skruf har 64 procent).

Hoppet om att primärproducenter ska få betalt för de höga svenska mervärdena på exportmarknaden har vi hört om sedan EU-inträdet 1995. Visionen om en stärkt konkurrenskraft har levt vidare genom livsmedelsstrategin.

Den svenska importen av jordbruksvaror och livsmedel uppgår i nuläget till 140 miljarder kronor (exklusive fisk) medan exporten är 65 miljarder lägre. Spannmål, mjölk och mejeriprodukter ligger i topp.

Om livsmedelsbranschen vill fylla vackra ord som attraktionskraft och kompetensförsörjning med verklig innebörd så räcker det inte med att försöka stryka den unga generationen medhårs och jaga kortsiktig medial uppmärksamhet. En bättre idé är att lyfta fram verkliga förebilder som förutom att mätta magar, skapar jobb och tillväxt i Sverige såväl som utomlands.

Se där, innovationskraft sedan drygt 10 000 år tillbaka. Det är bra mycket finare än snus.