Regeringen behöver klargöra skogsbrukets ställning
Att regeringen allmänt sett är positiv till skogsbruket och inser dess stora betydelse för landet verkar klart. Men vad man vill göra med skogspolitiken är inte lika tydligt, skriver Knut Persson.
Det här är en ledarartikel skriven av Land Lantbruks ledarskribenter. Land Lantbruk är LRFs medlemstidning och partipolitiskt obunden.
Skogen får fyra meningar i regeringsförklaringen, det är mer än jordbruket som får nöja sig med en mening. Så här står det: ”Det svenska skogsbruket är centralt för svenskt klimatarbete. Den växande skogen är avgörande för den biologiska mångfalden. Regeringen kommer helhjärtat stå upp för ett hållbart svenskt skogsbruk, med omsorg för kommande generationer. Skyddet för äganderätten ska stärkas inom vissa områden.”
Att regeringen allmänt sett är positiv till skogsbruket och inser dess stora betydelse för landet verkar klart. Men vad man vill göra med skogspolitiken är inte lika tydligt. Som en följd av januari-avtalet fattade riksdagen beslut om ganska stora förändringar i skogspolitiken för knappt ett år sedan. Om den nya regeringen tycker att det är tillräckligt eller om man vill ta ett rejält omtag vet vi inte.
Men det är uppenbart att den nya regeringen är mer inriktad på att skogen ska producera än vad regeringar där Miljöpartiet ingått varit. Speciellt under perioden 2014-2018 innebar låsningar att beslut förhalades och blev otydliga.
Om regeringen menar allvar med att betona skogens roll i klimatomställningen behöver man också engagera sig för att bryta den sämre tillväxten i skogen. Sett över en längre tid är den svenska skogen en otrolig succéhistoria. Under de senaste hundra åren har skogens virkesförråd fördubblats och skogens tillväxt konsekvent ökat. Men de senaste tio åren är ett undantag, skogen växer nu sämre. Om skogen ska räcka till allting behöver utvecklingen vända och skogen växa mer igen.
Med tanke på att flera av partierna i den nya regeringen betonade landsbygdsfrågorna är regeringsförklaringen förvånansvärt tunn. Mer kärnkraft verkar vara en universalmedicin som ska lösa de flesta problem. För att få retoriken att fungera väljer man att bortse från att det vore ett mirakel om nya kärnkraftverk kan vara klara om tio år, det är mer sannolikt att vi får vänta i tjugo år.
Under tiden väljer man bort ett bränsle som både minskar fossilberoendet och ger jobb och inkomster i Sverige. Flera stora svenska företag har planerat storskalig produktion av biobränsle från skogen som ska blandas in i diesel och bensin. Hur företagen gör nu när inblandningen ska bli mindre vet vi inte. Men det är mycket möjligt att investeringarna inte blir av.
De höga bränslepriserna är ett stort problem för många landsbygdsbor. Men för att minska dem är det bättre att sänka skatten. Här borde regeringen tänka om.
Knut Persson
knut.persson@landlantbruk.se.