När ska regeringen ingripa och stoppa statsbyråkratins kränkningar av jord- och skogsbrukarnas grundläggande fri- och rättigheter? Regeringen bör omedelbart stoppa till exempel länsstyrelsernas och Naturvårdsverkets inrättande av naturreservat. Det skriver jägmästaren och skogsägaren Sverker Liden.
Det här är en debattartikel. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.
Enligt EUs grundlag skall politiskt ansvar kunna utkrävas för varje beslut som fattas i offentlig förvaltning. Det går inte i Sverige. Tvärtom förbjuder vår grundlag regeringen att ingripa i ett enskilt ärende där en myndighet fattat ett beslut. Det strider mot EUs rättsordning.
För några år sedan hävdade en statstjänsteman att myndigheterna med hjälp av olika miljöregler i princip skulle kunna förstatliga vår skog genom att hävda exempelvis att en åtgärd skadade miljön eller att det fanns skäl att skydda skogen.
Det tjänstemannen inte insåg var att EUs grundlag kräver att för varje beslut i den offentliga förvaltningen måste politiskt ansvar kunna utkrävas. Hon insåg inte att länsstyrelsens myndighetsutövning inom jord- och skogsbruk inte är förenlig med EUs grundlag.
Beslut som fattas i offentlig förvaltning utan att politiskt ansvar kan utkrävas är ogiltiga. Västerbottens länsstyrelse vill inrätta ett naturreservat i Nymyran mot ägarnas vilja. De har krävt ersättningsmark. Det struntar länsstyrelsen i och erbjuder 125 procent av värdet i ersättning. Eftersom det inte går att utkräva politiskt ansvar är ett sådant beslut ogiltigt och ett tjänstefel.
År 1994 avreglerades 1979 års skogspolitik. Skälet var protester från skogsägarna och allmänheten, men också att statens tvångsåtgärder mot skogsägarna inte var förenliga med EUs grundlag särskilt gällande äganderätten. I Riksdagens frihetsmodell gavs istället skogsägaren rätt och möjlighet att fritt sköta sin skog. Skogsstyrelsen skulle endast ägna sig åt rådgivning förutom i ett antal väl definierade fall exempelvis dikning. Ett av skälen var EUs grundlag. Men Skogsstyrelsen har ändå börjat fatta beslut och utfärdat förbud och vitesförelägganden med anledning av avverkningsanmälningarna.
När Riksdagen fattar ett beslut, exempelvis att inrättande av naturreservat i huvudsak skall bygga på frivillighet, ger den regeringen i uppdrag att verkställa det genom att uppdra åt ”regeringen eller den regeringen bestämmer” att verkställa beslutet. Regeringen i sin tur måste då ta ställning till om den själv skall avgöra ärendena eller uppdra åt en myndighet att göra det eller om båda skall vara inblandade.
EUs grundlag kräver att det måste gå att utkräva politiskt ansvar för beslutet. Då kan inte regeringen eller Riksdagen bemyndiga Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen, Jordbruksverket eller länsstyrelserna att fatta beslut som kan medföra att en medborgares grundläggande fri- och rättigheter körs över. Därför kan regeringen bara uppdra åt myndigheterna att genomföra beslut gällande bidrag. I andra ärenden måste man komma överens med markägaren. Går inte det måste frågan överlämnas till regeringen. Det gäller till exempel naturreservat och stopp för avverkningar. Beslut om naturreservat som inte fattas av regeringen är ogiltiga eftersom länsstyrelserna bluffat om sin kompetens.
Regeringen kan stärka skogsägarens ställning genom att ingripa mot olagligheterna omedelbart och dra in olika bemyndiganden utan att först gå till riksdagen.
Sverker Liden
Jägmästare och skogsägare
