Regeringen måste visa att den tror på lantbruket
Stödmiljarden till jordbruket löser kanske de mest akuta problemen. Men det måste också till förändringar som lyfter jordbrukets lönsamhet på lång sikt.
Det här är en ledarartikel skriven av Land Lantbruks ledarskribenter. Land Lantbruk är LRFs medlemstidning och partipolitiskt obunden.
I måndags kom äntligen regeringens krisstöd till lantbruket. Efter att noggrant ha studerat Jordbruksverkets analys av de akut ökande kostnaderna sköt regeringen till en miljard i vårändringsbudgeten. Pengarna kan betalas ut till sommaren.
Det är bra, men med risk för att uppföra sig som en glupsk fågelunge räcker det inte. En så kallad nödmiljard eller liknande löser bara det akuta problemet. Men det måste också till förändringar som lyfter jordbrukets lönsamhet på lång sikt.
De politiska spelreglerna måste ändras så att det går att försörja sig som lantbrukare. Lönsamheten måste stärkas så att det går att bygga upp reserver som gör att man kan ta sig igenom ett förlustår. Svenska lantbrukare kan inte ständigt leva med näsan strax över vattenytan, med en malande oro över att få röda siffror i bokslutet. Och en näring som ständigt balanserar på marginalen lockar inte heller till sig nya generationer.
Ett företags lönsamhet beror naturligtvis delvis på den enskilde företagarens förmåga, men också till stor del på politiska förutsättningar. Det går till exempel inte att lägga på en näring hur mycket pålagor och avgifter som helst.
Vårt samhälle är inne i en grön omställning, och självklart ska även jord- och skogsbruket vara en del av den. De gröna näringarna har höga ambitioner i hållbarhetsarbetet och har som mål att vara klimatneutrala till 2030. Men omställningen måste ske under ordnade former. För jord- och skogsbruket finns till exempel ännu inte något realistiskt alternativ till att köra på världens dyraste diesel. Det finns inte heller marginaler för att alltför många kostnadskrävande regler läggs på företagen.
För att vi ska få ett lönsamt jord- och skogsbruk måste politikerna ge näringen skattelättnader och rimliga förutsättningar. Ett förslag är ett undantag från reduktionsplikten. Ett annat är ett skatteavdrag enligt det förslag som togs fram av Helena Jonsson i utredningen *"Vägen mot fossiloberoende jordbruk".
Att bönderna själva trots allt tror på svenskt lantbruk och vill satsa på sina verksamheter visar en undersökning som Landshypotek Bank nyligen lät göra. Drygt hälften av lantbrukarna med över 50 hektar åker och 48 procent av heltidsbönderna skulle återinvestera i sina företag om de fick överskott från verksamheten. Störst är investeringsviljan hos större djurhållare.
Så nu väntar vi bara på att regeringen och övriga politiska partier också visar att även de tror på en framtid för svenskt lantbruk. För nog vore det väl ironiskt om politikernas satsningar på en grön omställning skulle resultera i att ett av världens mest hållbara lantbruk slås ut?