Gå till innehåll
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Ledare 9 februari

Stödet till lantbruket brådskar

Stöd till jordbruket är inte bara stöd till den enskilde lantbrukaren. Det är en förutsättning för att Sverige ska ha en inhemsk livsmedelsberedskap och för att matpriserna ska kunna hållas nere för konsumenterna, skriver Lena Johansson.

Det här är en ledarartikel skriven av Land Lantbruks ledarskribenter. Land Lantbruk är LRFs medlemstidning och partipolitiskt obunden.

 Om det inte blir någon ljusning i ekonomin inom kort finns det risk för att många låter marken ligga obrukad i vår.
Om det inte blir någon ljusning i ekonomin inom kort finns det risk för att många låter marken ligga obrukad i vår.

Det är bråttom nu. Runtom i Sverige startar lantbruket snart årets växtodling, men om det inte blir någon ljusning i ekonomin inom kort kommer många låta marken ligga obrukad. Och de som inte har råd med foder måste skicka djur till slakt. Enligt en undersökning som LRF nyligen gjorde har redan var fjärde lantbrukare dragit ner på verksamheten och fyra av tio planerar att minska produktionen i år.

Anledningen är naturligtvis den akuta kostnadskris som drabbat lantbruket. Åtta av tio svarar i samma undersökning att den har påverkat deras verksamhet negativt eller mycket negativt. När el, diesel, mineralgödsel, foder, frakter och nu också balplast plötsligt höjs med hundratals procent går det inte att budgetera för det. Lönsamheten i lantbruket har inte heller varit sådan att det gått att lägga undan några större reserver.

Krisen i lantbruket får även följdeffekter i resten av samhållet. När mjölkbönderna försvinner minskar också jobben för tankbilsförare, veterinärer, seminörer, foderförsäljare och många fler. En mjölkbonde ger jobb till ytterligare fem och är en vikig motor för en levande landsbygd.

Dessutom minskar Sveriges möjlighet att försörja sin befolkning vid kris, krig eller avspärrning. Och med det säkerhetspolitiska läge som just nu råder i Europa känns det som ett verkligt hot.

Landsbygdsminister Ann-Caren Sätherberg sa i Östersunds-Posten förra veckan att något krispaket för lantbruket inte är på gång just nu. Och när detta skrivs finns inte heller några sådana löften. Trots att riksdagens finansutskott enhälligt ställt sig bakom Centerns förslag om en stödmiljard till lantbruket. Även bankerna vittnar man om det svåra ekonomiska läget.

Värst är situationen för djurägare, som inte har så mycket växtodling och därför inte kan dra nytta av de höga spannmålspriserna. Särskilt illa är det för gris- och fjäderfäuppfödare, som förbrukar mycket el och dyrt foder.

Enligt LRF belastar de höjda priserna på insatsvaror lantbruket med två miljarder 2021/2022. Det motsvarar en inkomstsänkning med 25 procent. Risken är stor att många äldre lantbrukare lägger ned sin verksamhet. Varför ska de driva vidare företaget om det inte ger några intäkter? Och för de unga är det inte särskilt lockande att söka sig till en näring med så dålig lönsamhet.

Det är svårt att förstå varför ett stödpaket till jordbruket sitter så långt inne för regeringen. Elbidraget till hushåll trollades fram mycket snabbt och pandemistöden till andra branscher har duggat tätt. Stöd till jordbruket är inte bara stöd till den enskilde lantbrukaren. Det är en förutsättning för att Sverige ska ha en inhemsk livsmedelsberedskap och för att matpriserna ska kunna hållas nere för konsumenterna.

LÄS MER: Vilken tur att det finns kakorLÄS MER: Vår livsmedelsberedskap är inte god

Relaterade artiklar

Kommentarer

Genom att kommentera på Lantbruk så godkänner du våra regler.

Till toppen