Södra hade kunnat dubbla priset till medlemmarna

Södra skogsägarna redovisar ett rekordresultat. Åtta miljarder kronor på ett år är på sitt sätt fantastiskt. Södra hade kunnat dubbla priset på allt sitt sortiment till sina medlemmar och likväl redovisa vinst.

Vi vet att även EU anser det vara förunderligt att Södras vinst är så stor. EU håller på med en undersökning om eventuell kartellbildning. Det finns optimister, som tror att Södra kommer undan med en miljard kronor i ”böter”.

Den vanliga frågeställningen bland skogsägarna är: Till vem är det mest lönsamt att leverera? Svaret torde vara: Det är ingen större skillnad. Södra är, genom sin storlek, prisledande. De andra aktörerna tvingas anpassa sig.

Till viss del bestämmer Södra över vinstnivån inom hela skogsindustrin. När Södra håller nere råvarupriserna redovisar industrin ett bra resultat. Också konkurrenterna gör våldsamma vinster.

"Södra försöker hemlighålla"

Dilemmat för skogsägarna är att Södra synes försöka hemlighålla så mycket som möjligt. De enskilda skogsägarna får göra sina kalkyler under största möjliga osäkerhet. Förvisso finns den uttalade målsättningen att över tid betala ut hälften av vinsten till medlemmarna, antingen som efterlikvid eller som utdelning på insatserna. Men fördelningen mellan efterlikvid och insatsutdelning bestäms för ett år i sänder.

Tanken är också att ett års resultat också skall kunna användas till utdelning under eventuellt dåliga år i framtiden. Återigen: Södra kan göra så. Den övriga industrin torde inte betala till sina virkesleverantörer. Kommer det dåliga tider torde den övrigas industrin gå på lågvarv. Södra får ta hand om en större andel av de samlade avverkningarna.

Södra har idag pengar nog i kassan för att betala alla skulder. Då medlemmarna har sålt med betalningsplaner et cetera., förvaltar Södra några miljarder kronor medlemspengar.

Medlemmarna ser två motsatta faror. Den ena är att Södra försöker expandera, inom eller utom landet, genom att köpa skogsindustrier. Facit visar, i huvudsak, att sådana inköp har gett förluster.

Den andra är att Södra inte sparar pengar nog inför de investeringar, som efterhand behöver göras i den befintliga industrin. Tio miljarder kronor räcker inte för att ersätta ett massabruk.

"Så ändrades allt över en natt"

Initialt uppleves insatserna som en belastning för medlemmarna. Inbetalt belopp gav ingen avkastning alls. Inbetalt belopp återficks när man lämnade föreningen.

Plötsligt ändrades allt. Man skulle få utdelning på insatserna. Därtill kunde det bli insatsemissioner. Emitterat insatskapital fick handlas fritt medlemmar emellan. Några miljarder har därigenom överförts till medlemmarna. Under flera år har utdelning plus emissioner varit något tiotal procent.

I skogsbruket räknar man ofta med ett räntekrav på tre procent. De emitterade insatserna har gett en bra bit mer. Att det inte finns någon strategi för utdelningens storlek har medfört att kursen på insatserna har varit låg, aldrig över 135 kronor för 100 kronor i insatser. Ofta har avgående medlemmar valt att lösa in insatserna till nominellt belopp.

Södras inspektorer har gett rådgivning om hur skogen skall skötas. Någon rådgivning om hur insatserna skall skötas har man inte gett, åtminstone inte officiellt. Med en avkastning på tio procent borde värdet vara avsevärt över 135 kronor.

På medlemsträffar har vi fått veta att insatser fick man ha kvar så länge som man var medlem. Medlem kan man vara så länge som man har något hektar skogsmark. Att allt kunde ändras via en enkel stadgeändring har aldrig nämnts. Många medlemmar valde att behålla guldklimparna till insatser, och några hektar skog.

Så ändrades allt, över en natt. Södra kan säga upp inbetalda insatser. ”Det ligger inte i Södras intresse att en del medlemmar har så stort insatskapital”, ungefär så var förklaringen. Vilka nackdelarna är har inte angetts.

Att lösa in inbetalda insatser till nominellt belopp är att konfiskera. En framförhållning på några år hade förändrat mycket. Vid släktöverlåtelser har ”den gamle” behållit insatserna. Nu kan de bara till en del överlåtas. När äkta makar köpt en fastighet har ibland endast en av makarna köpt insatserna. Därför anses man nu ha för många insatser, ty bara halva arealen får tillgodoräknas. Fler exempel finns.

"Vad ska Södra göra med resten av pengarna?"

På något sätt kan Södra ”tvingas” expandera, om man inte satsar miljarder i befintlig industri. Målsättningen är en vinst på två miljarder kronor om året, varav en miljard skall gå till medlemmarna i vinstdelning. Vad göra med resten? Alternativet att köpa skogsindustri utanför Södras område har nämnts. Men att något tiotusental skogsägare i Sydsverige skall äga skogsindustri över hela världen låter långsökt.

Ett investmentbolag nämns som alternativ. Då kan man köpa aktier inom många branscher.

Man kan ifrågasätta om inte Södras ledning påbörjat en omvandling av Södra till ett aktiebolag. Inbetalt insatskapital kan omvandlas till aktier. Här är förklaringen till att man "konfiskerar” tillgångar från de medlemmar, som har ”för mycket” insatser. Emitterade insatser kan göras om till obligationer.

Sune Håkansson, Johannishus