Svenskt när konsumenten själv får välja

Trots att köttätandet fortsätter att minska, ökade andelen svenskt kött kraftigt under pandemiåret. När konsumenten handlar själv blir det nämligen ofta svenskt, skriver Lena Johansson.

Allt fler konsumenter sätter värde på låg klimatpåverkan, god djuromsorg och låg antibiotikaanvändning och handlar därför svenskt kött.
Allt fler konsumenter sätter värde på låg klimatpåverkan, god djuromsorg och låg antibiotikaanvändning och handlar därför svenskt kött.

Det här är en ledarartikel skriven av Land Lantbruks ledarskribenter. Land Lantbruk är LRFs medlemstidning och partipolitiskt obunden.

Svenskt lantbruk har hållit ställningarna under pandemiåret, och i gengäld har konsumenterna visat bönderna sin uppskattning. Trenden med ökande efterfrågan på svensk- och närproducerad mat har fortsatt och många gårdsbutiker och rekoringar har gjort lysande affärer. Men även de stora livsmedelsbutikerna rapporterar om fortsatt växande intresse för svenskt.

Ett tydligt exempel är köttätandet där den totala konsumtionen fortsatte att minska 2020, medan andelen svenskt ökade kraftigt. Även om Medelsvensson mer sällan lägger kött på tallriken, är köttet oftare svenskt. Det visar Jordbruksverkets statistik.

Under pandemiåret har konsumtionen av importerat kött sjunkit med 14 procent, jämfört med två procent året innan. Minskningen av svenskarnas totala köttkonsumtion har pågått sedan 2014. Förklaringen till att den svenska andelen trots det ökar tros vara att alltfler sätter värde på låg klimatpåverkan, god djuromsorg och låg antibiotikaanvändning. Äntligen verkar den svenska modellen ge utdelning.

En annan förklaring till att andelen svenskt kött ökat under pandemin är att social isolering och hemarbete gjort att fler ätit hemma i stället för på restauranger eller i skol- och personalmatsalar. I köttdisken väljer många kunder helst svenskt, men när maten serveras på restaurang är tyvärr inte ursprunget lika viktigt.

Det är naturligtvis glädjande att konsumenterna fått upp ögonen för de svenska mervärdena, men lite oroande att efterfrågan, särskilt på nötkött, just nu överstiger tillgången. Under de senaste månaderna har flera leverantörer tvingats erbjuda importerade alternativ när det svenska köttet inte räckt till. Störst är bristen på köttfärs, där irländskt allt oftare får ersätta.

Torkan 2018 sägs vara en av förklaringarna till bristen på svenskt nötkött, och i så fall får vi hoppas på att tillgången snart kommer i kapp. Risken är annars att det importerade köttet börjar ta tillbaka marknadsandelar. För allt importerat är inte billigt "fulkött". Det finns också importkött som tilltalar en kräsen, köpstark kundgrupp och som konkurrerar med samma argument som svenskt - låg klimatpåverkan, god djuromsorg och låg antibiotikaanvändning.

LÄS MER: Brist på nötkött i hela landet

LÄS MER: Svenska råvaror både för köttätare och veganer