Sverige måste ha en livsmedelsminister

En ny regering måste tillsätta en minister med helhetsansvar för livsmedels- och försörjningsfrågor inklusive jordbruk, förädling, handel, fiske och konsumentfrågor. Det är ödesfrågor för hela Sverige, skriver Livsmedelsföretagens VD Björn Hellman.

Tyvärr ser vi nu att arbetet med livsmedelsstrategin har börjat tappa fart, skriver Björn Hellman, VD för Livsmedelsföretagen.
Tyvärr ser vi nu att arbetet med livsmedelsstrategin har börjat tappa fart, skriver Björn Hellman, VD för Livsmedelsföretagen. FOTO: CECILIA MAGNUSSON/LIVSMEDELSFÖRETAGEN

Det här är en debattartikel. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.

Under sommaren avgick landsbygdsminister Jennie Nilsson. Frågorna lades i näringsminister Ibrahim Baylans portfölj men nyligen aviserade även han sin avgång. Risken är uppenbar att avgörande frågor för livsmedelskedjan faller mellan stolarna samtidigt som branschen kämpar med utmaningar som coronapandemin, globalt logistikkaos och omställningen till hållbar produktion.

Nu krävs ledarskap och fokus. En ny regering bör ta tillfället i akt och tillsätta en livsmedelsminister med helhetsansvar för livsmedels- och försörjningsfrågor inklusive jordbruk, förädling, handel, fiske och konsumentfrågor. Det här är mycket mer än ”bara” landsbygdsfrågor – det är ödesfrågor för hela Sverige.

När den svenska livsmedelsstrategin kom på plats 2017 inleddes ett mer systematiskt arbete med att förbättra livsmedelskedjans förutsättningar att producera hållbara livsmedel. Mina kollegor på Livsmedelsföretagen har lagt ner mycket tid och kraft på att strategin ska bli så bra som möjligt, inte minst ur ett producentperspektiv. Tyvärr ser vi nu att arbetet med strategin har börjat tappa fart. I regeringens budget för 2022 nämns strategin närmast i förbigående.

Att de här frågorna inte är högre prioriterade är ett politiskt misslyckande. Coronapandemin har visat vikten av en livsmedelskedja som håller i en omfattande kris. Utöver pandemin ser vi även hur länder drabbas av extremväder och politiskt beslutade exportstopp. Det finns en överhängande risk att detta kommer påverka stora delar av världens jordbruk negativt, och det är något även vi i Sverige måste börja anpassa oss efter. I mars stoppades en stor del av världshandeln av ett skepp på tvären i Suez-kanalen, och nu i höst ser vi hur brister i den globala logistiken pressar upp råvarupriserna till rekordnivåer. Det går inte att ta våra välfyllda mathyllor för givet.

Råvaror, innovation, kompetens, el och transporter är några av de viktigaste komponenterna som behövs för att producera mat och dryck. Samhället måste fungera i alla dessa delar. Men det krävs fortsatt väldigt mycket arbete hos myndigheter och beslutsfattare inom politiken för att göra den framtida svenska livsmedelskedjan konkurrenskraftig, framgångsrik och robust. Alla delarna behöver hänga ihop och gå i takt för att det som odlas på åkern ska nå konsumenternas tallrikar, såväl i fred som i kris. Produktionen av svenska livsmedel måste öka.

Parallellt med allt detta står vi inför en annan gigantisk utmaning. På väldigt kort tid ska lantbruket och förädlingsledet ställa om till hållbar produktion med minimal påverkan på miljö och klimat. Om någon kan klara det så är det vi i Sverige som redan har kommit en bra bit på vägen. Men det kommer kosta enorma summor och kräva helt nya tekniker, tankesätt och samarbeten. Det kommer även kräva en minister som jobbar heltid med de här frågorna. Tiden när den svenska livsmedelskedjan och försörjningsförmågan kunde vara ett sidouppdrag är förbi.

Björn Hellman , VD Livsmedelsföretagen

LÄS MER: Har statsministern vänt landsbygden ryggen?

LÄS MER: En självklarhet med en landsbygdsminister