Utredningen om skogträdsförädling borde ta ett helhetsgrepp. Nya verktyg i förädlingen bäddar för jättekliv framåt och kostnaderna är faktiskt måttliga. Det skriver Pär Fornling i veckans ledare i Land Skogsbruk.
Det här är en ledarartikel skriven av Land Lantbruks ledarskribenter. Land Lantbruk är LRFs medlemstidning och partipolitiskt obunden.
De gula post-it-lapparna föddes för 55 år sedan genom ett misstag. En forskare försökte göra ett starkt klister. Resultatet blev ett svagt lim som aldrig torkade. Det geniala var att hitta användning för den nya produkten och göra den till formidabel framgång.
Ungefär så kan det vara för utredningen om skogträdsförädling. Om utredaren vidgar perspektiven, tänjer de märkligt begränsande direktiven och hittar nya möjligheter kan det bli riktigt bra.
Uppdraget utgår från att ask och alm hotas av patogena svampar. Därför behövs förädling som gör träden motståndskraftiga. Det är förvisso angeläget, men förädling handlar om mycket mer.
Att, som det framhålls i direktiven, identifiera kommande skadegörare och förädla fram motståndskraftiga träd är extremt långsiktigt och knepigt. I första hand måste vår usla gränskontroll av växter, där patogener följer med som fripassagerare, skärpas.
En bättre utgångspunkt är att ta ett helhetsgrepp på förädlingen av lövträd. Det rimmar perfekt med utredningens mål om att förädla träd med tanke på nya hot genom ett förändrat klimat och att gynna biologisk mångfald.
Tiden är helt rätt. Nya verktyg i förädlingen bäddar för jättekliv framåt och kostnaderna är faktiskt måttliga. Tiotals miljoner kronor gör underverk, vilket är felräkningspengar i skogliga sammanhang.
Då det gäller alm finns inte mycket hopp. För ask har forskarna hittat ett tiotal resistenta kloner och fler är på gång. Till betydande del är det anslag från Skogssällskapet som räddar asken. Det är visar att relativt små belopp kan göra väldig nytta.
Och äntligen får förädling av björk ett lyft genom att de årliga insatserna ökar från en till fyra miljoner kronor. Om något årtionde har vi björkar som växer 50 procent bättre och har mycket högre kvalitet.
I övrigt görs knappt något för lövträden.
Utredare Staffan Eklöf kan lämpligen ta kontakt med Skogforsk och gräva fram ett tio år gammalt förslag om ett program för 10 arter av lövträd. Ett bärande motiv var klimatförändringen och ett första steg i förädlingen var att anlägga plantager av fröträd.
Kostnaden beräknades till 2,5 miljoner kronor om året. Det ansågs uppenbarligen för dyrt eftersom ingenting hänt.
Utredningens uppdrag att fokusera på att öka motståndskraften mot angrepp är rimligen en del i förädlingen, liksom ökad tillväxt och bättre kvalitet. Allt hänger ihop.
Vi är extremt beroende av gran, som är hotad i ett förändrat klimat. Då är förädling av alternativa trädslag ett sätt att öka motståndskraften i skogsbruket. Med det vidgade synsättet har utredningen förutsättningar att bli banbrytande.
Pär Fornling
