Vid kris kan även Sverige drabbas av svält

Enligt Livsmedelsverket rapport "Kost vid höjd beredskap" är vår livsmedelsberedskap svag. Vid en konflikt i närområdet kan vi drabbas av undernäring och svält redan efter tre månader.

Vi har den senaste tiden fått varningar om att krisen kan slå till snabbt och oväntat, skriver Lena Johansson.
Vi har den senaste tiden fått varningar om att krisen kan slå till snabbt och oväntat, skriver Lena Johansson.

Det här är en ledarartikel skriven av Land Lantbruks ledarskribenter. Land Lantbruk är LRFs medlemstidning och partipolitiskt obunden.

Samtidigt som USAs och Rysslands utrikesministrar höll ett kyligt möte i Stockholm och de militära aktiviteterna vid Ukrainas gräns trappas upp presenterade Livsmedelsverket rapporten "Kost vid höjd beredskap". Enligt rapporten är den svenska livsmedelsberedskapen svag. Vid en konflikt i närområdet kan vi drabbas av undernäring och svält redan efter tre månader.

Regeringen gav förra året Livsmedelsverket i uppdrag att utreda vilken kost som krävs för att svenskarna ska få tillräckligt med näring vid en kris eller ett krig. Utredningen är bara en del i en större kartläggning av Sveriges livsmedelsberedskap och tar till exempel ingen hänsyn till hur beredskapen påverkas av hur mycket mat som produceras i landet. Det utredningsuppdraget har i stället Jordbruksverket fått.

Det var längesen vi drabbades av livsmedelsbrist i Sverige och risken för svält känns avlägsen. Livsmedelsverkets rapport visar dock att det inte krävs så mycket innan åtminstone brist på näring skulle kunna vara en realitet. Vid 25 procents brist på livsmedel inträffar näringsbrist redan efter tre månader och vid 75 procents bortfall svälter befolkningen. Värst drabbas sjuka, gamla, gravida och små barn, medan friska och överviktiga helt naturligt klarar sig bättre. Trots att dieten tvingas bli en annan och matsvinnet kommer att minska räcker inte maten till alla.

Det brukar skämtsamt sägas att svenska folket vid en avspärrning skulle få livnära sig på morotskaka, eftersom vi bara är självförsörjande på spannmål, morötter och socker. Men det är under förutsättning att vi får in insatsvaror som diesel och gödsel. Utan dessa är det osäkert om svenska bönder över huvudtaget lyckas producera tillräckligt med råvaror.

Livsmedelsverkets utredning väcker tankar om hur sårbara vi trots allt är och hur fort dagens situation kan förändras. Det blir mycket intressant att se resultatet av Jordbruksverkets utredning, men redan nu vet vi att i genomsnitt hälften av det vi äter i Sverige importeras. Och naturligtvis ökar riskerna för matbrist vid avspärrning ytterligare om vi är så beroende av import.

Vi har också den senaste tiden fått varningar om att krisen kan slå till snabbt och oväntat. Se till exempel hur skör solidariteten var under pandemin och hur länder inte helt oväntat prioriterade sin egen befolkning. Eller hur Sveriges tillgång på inhemska ägg rasade när en dominerande äggproducent drabbades av fågelinfluensa och tvingades slakta sina höns. För att inte tala om vad som kan hända med den svenska livsmedelsproduktionen om priserna på el, diesel och mineralgödsel fortsätter att rusa i höjden.

LÄS MER: Vår beredskap hänger på en skör tråd

LÄS MER: ”Matbehovet är enormt och bonden behövs mer än på länge!”