Gå till innehåll
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Ledare 10 november

Vår beredskap hänger på en skör tråd

Just nu lurar också en ny kris runt hörnet, en kris som ingen riktigt förutspått. De kraftigt stigande priserna på jordbrukets insatsvaror kan i förlängningen hota hela livsmedelsproduktionen, skriver Lena Johansson.

Det här är en ledarartikel skriven av Land Lantbruks ledarskribenter. Land Lantbruk är LRFs medlemstidning och partipolitiskt obunden.

 När hörde ni senast någon politiker oroa sig över vår livsmedelsförsörjning? Tvärtom leder de flesta förslag som diskuteras nu till produktionsneddragningar.
När hörde ni senast någon politiker oroa sig över vår livsmedelsförsörjning? Tvärtom leder de flesta förslag som diskuteras nu till produktionsneddragningar.

Det var längesen det rådde matbrist i Sverige. Det är sannolikt en del av förklaringen till att alla tar tillgången på mat för given, trots att vår livsmedelsberedskap hänger på en så skör tråd. Få tycks också vara oroliga för att vi bara producerar hälften av vår mat inom landets gränser.

Med andra världskriget i färskt minne byggde Sverige upp en beredskapsorganisation för att kunna förse befolkningen med mat i kris och krig. Lagren är i dag avskaffade, men hoten mot vår livsmedelsberedskap är fortfarande många.

Det säkerhetspolitiska läget har skärpts under senare år, men riskerna är betydligt fler än så. Med viss skicklighet, samarbetsvilja och lite tur har vi klarat livsmedelsförsörjningen under pandemin. Men hade den inträffat vid en annan tidpunkt hade det kunnat sluta annorlunda. Det går bland annat att läsa i konsultbolaget Mackleans senaste rapport om livsmedelsförsörjning och krisberedskap.

På många punkter är vi fortfarande väldigt sårbara. Det kan räcka med att en båt ställer sig på tvären i Suezkanalen eller att någon hackar ett verksamhetskritiskt IT-system. Att jordbruket koncentreras till färre, stora anläggningar är också riskabelt. Det visade sig i våras när Sveriges största äggproducent drabbades av fågelinfluensa och en fjärdedel av den svenska produktionen från frigående höns plötsligt försvann.

För en tid sedan deltog jag i en katastrofövning arrangerad av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Det var ett simulerat kärnkraftshaveri i Oskarshamn och trots att jordbrukets representanter först inte ens var inbjudna, blev övningens slutsats att livsmedelsförsörjningen var en av de verkligt svaga punkterna. Transporterna slutade att fungera och maten i butikerna skulle bara räcka ett par dagar, samtidigt som livsmedelsproduktionen i ett stort område helt slogs ut.

Just nu lurar också en ny kris bakom hörnet, en kris som ingen riktigt förutspått. De kraftigt stigande priserna på jordbrukets insatsvaror, som diesel, kväve och el, kan i förlängningen hota hela livsmedelsproduktionen. Både på grund av brist på gödning och andra insatsvaror och för att bönderna helt enkelt inte får lönsamhet i sina företag. För trots att inte alla verkar inse det är nämligen ett aktivt och lönsamt lantbruk förutsättningen för att vi alla ska kunna få mat.

Men när hörde ni senast någon politiker oroa sig över det? Tvärtom leder de flesta förslag som diskuteras nu, i skuggan av klimatmötet COP26, till produktionsneddragningar. Utmaningarna är stora om världens bönder ska kunna förse en växande befolkning med säkra livsmedel samtidigt som påverkan minskar på miljö och klimat.

Relaterade artiklar

Kommentarer

Genom att kommentera på Lantbruk så godkänner du våra regler.

Till toppen