Behövs inte de äldre i LRF?
Vi har fått höra att en omorganisation föryngrar LRF. Att medlemskåren är för gammal. Hur tänkte ni där, undrar Per-Arne Pettersson.
Det här är en debattartikel. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.
I Land Lantbruk nr 12/2023 intervjuas LRFs vice ordförande Åsa Odell om dåligt fungerande lokalavdelningar inom LRF, och att det skulle vara en av anledningarna till omorganisationen av organisationen. Vidare skulle en omorganisation attrahera nya medlemmar och föryngra LRF.
Det finns ett talesätt som säger: varför gå över ån efter vatten? Redan idag har regionerna rätt att gå in och styra upp lokalavdelningar som inte håller måttet, genom nedläggning/sammanslagning, omstart eller att på annat vis få det att fungera. Om det nu är ett problem inom LRF med icke fungerande avdelningar varför gör inte regionerna mer?
Ett sätt att kunna attrahera nya medlemmar är att sänka medlemsavgifterna. Vid ett möte presenterades en forskarstudie om lokalavdelningar, en studie som gjorts på Gotland och i Värmland. En jämförelse gjordes med Svenska kyrkan, om dess problem med sviktande medlemsantal och krympande ekonomi/verksamhet. De flesta som har gått ur kyrkan säger samma sak: ”Vi har tittat på skattsedeln och sett hur mycket vi kan spara”. Så där finns även något att jobba med inom LRF, kostnaden att vara medlem. Ska till exempel pensionärer betala fullt pris? Och hur gör vi med nystartare? Vad bakar LRF in i medlemsavgiften? Vad får jag för pengarna?
Vid samma tillfälle uttryckte sig en i forskargruppen efter mötet att ”jag hoppas att ni (LRF) ser den möjlighet och de resurser som LRFs lokalavdelningar innebär.” En intressant iakttagelse.
Vi på lokal nivå får höra att en omorganisation skulle gynna en föryngring av LRF. Att medlemskåren är för gammal. Hur tänkte ni där? Det låter som att de äldre, som varit medlemmar i många år, inte tillför något längre? Steg ett borde vara för LRF centralt att fasa ut ungdomsförbundet efter man fyllt 20–25 år för att få in ungdomarna snabbare i den ordinarie verksamheten. I stället för att som i dag vara kvar i ungdomsförbundet tills man fyllt 36 år. Det skulle stärka hela organisationen. Och titta på vad dom som är nystartare och ungdomar får för medlemsavgiften. Höga kostnader kan vara tunga att hantera för nystartare och ungdomar, särskilt i dessa tider.
En annan aspekt skulle också vara att lyfta bort administrationen från lokalavdelningarna och med det få ”bort” bankkostnaderna med hänvisning till de motioner som kommit in i frågan. Vår avsikt med motionen härifrån var inte nedläggning av lokalavdelningen, utan att få en rimligare bankkostnad. Man skulle då centralt i LRF åtminstone försöka med över 950 lokalavdelningar i ryggen, ta en diskussion med bankerna i Sverige och se om det går att lösa. Men enligt det som hittills framkommit har man inte ens tittat på detta.
Vissa lokalavdelningar sitter på en betydande summa pengar, fastigheter och olika värdepapper som vid en omorganisation skulle flyttas till regionerna. Detta måste skapa ytterligare administration för regionerna? Och vad händer med räntan på dessa pengar? Vem gör värdepappershanteringen? Blir det en administrationsavgift till regionerna? Många frågor som borde ha någon form av lösning i remissunderlaget, men det lyser med sin frånvaro.
Till sist 40 personer leder och samordnar arbetsprocessen Framtidens folkrörelse, vem är kostnadsbärare för dom? Medlemmarna? Det vore intressant att veta den totala kostnaden för detta hittills.
Per-Arne Pettersson, ordförande, Älvdalens LRF