Bra mat måste få kosta

Kanske har maten tidigare varit för billig. Så billig att vi har haft råd att kasta var tredje matkasse, skriver Lena Johansson.

Det är dags att inse att om vi vill köpa mat av hög kvalitet så måste den få ta den en större del av hushållsbudgeten.

Det här är en ledarartikel skriven av Land Lantbruks ledarskribenter. Land Lantbruk är LRFs medlemstidning och partipolitiskt obunden.

På ett år har de svenska matpriserna ökat med 22 procent, så det är inte konstigt att konsumenterna klagar. Men de höjda matpriserna kan knappast vara någon överraskning. LRF och andra aktörer i livsmedelskedjan har flaggat för stigande priser i flera år. Skenande utgifter för el, drivmedel, gödning och andra insatsvaror har gjort det allt dyrare att producera maten.
Svenskarna lägger i genomsnitt 13 procent av hushållsbudgeten på mat i dag. På 1940-talet var motsvarande siffra 40 procent, på 1960-talet 25 procent och i slutet av 80-talet cirka 18 procent. Så matens andel av hushållsbudgeten har stadigt pressats nedåt.

Kanske har maten tidigare varit för billig. Så billig att vi har haft råd att kasta var tredje matkasse och helt strunta i om det är säsong för jordgubbar, paprika eller sparris. Men det går att spara en hel del pengar genom att laga maten från grunden och äta det som är i säsong.
Bra mat måste få kosta. Den som vill ha mat som producerats med god djuromsorg, låg antibiotikaförbrukning, goda arbetsförhållanden och låg miljö- och klimatpåverkan måste också vara beredd att betala för det.

Som vanligt är verkligheten mer komplex än man kan tro när man lyssnar på debatten. Samtidigt som hjälporganisationer larmar om köer vid soppköken och att barnen påstås bunkra mat i skolmatsalarna är Stockholm fullt av cykelbud som levererar färdigmat till dem som är beredda att betala extra för att slippa hämta maten själva och krogarna är fullsatta även på vardagskvällar.

När riksbankschefen uppmanar folk att köpa lågprismat för att hålla nere inflationen, och indirekt avråder folk från att köpa svenskt, visar det bara att kunskaperna om vår livsmedelsproduktion är mycket vaga även högt upp i samhällsapparaten. Och när Lidl sänker matpriserna är det inte välgörenhet utan ett medvetet sätt att lyfta sitt varumärke.

Politikerna duckar, skyller på matjättarna eller kräver pristak. Men pristak är ingen lösning. Det har prövats förut och aldrig lyckats. Dessutom ger det signalen att mat inte får kosta.

Bra mat är inte billig. Det finns faktiskt kvalitetsskillnader på det vi stoppar i oss och som är så väsentligt för att vi ska må bra. Det är dags att inse att om vi vill servera våra barn och oss själva mat av hög kvalitet så tar den en större del av hushållsbudgeten.

När en undersökning i Dagens Industri tidigare i år visade att hushållen i första hand prioriterar ner matkostnaderna är det något som är fel. Varför får inte maten kosta något när vi är beredda att lägga pengar på lyxkonsumtion som semesterresor, alkohol och godis?

Den enda lösningen är höjda matpriser

Matpriserna är fortfarande för låga