Gå till innehåll
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Debatt 12 april

Alltför lätt att skylla på EU

Det har aldrig varit EUs avsikt att vattendirektivet ska användas för att riva ut gamla kvarnar och sågverk på landsbygden. Det är en tolkning som svenska myndigheter gjort, skriver Göran Åhrén och Kerstin Davidson.

Det här är en debattartikel. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.

 En klar majoritet av svenska folket är positiv till vattenkraften, hävdar debattörerna.
En klar majoritet av svenska folket är positiv till vattenkraften, hävdar debattörerna. FOTO: Göran Hartman

Det är alldeles för lätt att skylla på EU, eftersom svenska medborgare i allmänhet har svag kunskap om EUs rättsakter. När Sandra Brantebäck, avdelningschef på Länsstyrelsen i Västra Götaland, förklarar varför myndigheter trotsar riksdagens beslut om den småskaliga vattenkraften skyller hon på EU. Hon skriver: ”För en konstruktiv dialog behöver man dock utgå ifrån att både Vattendirektivet och Sveriges rikes lag gäller…”

Men vattendirektivet är inte juridiskt bindande. Ett EU-direktiv sätter upp övergripande mål som medlemsländerna bör uppnå, men länderna får själva bestämma detaljerna och hur detta ska gå till. Det skiljer direktivet från en EU-förordning, vilken är bindande.

Vattendirektivets mål finns införlivade i svensk lagstiftning, bland annat i Miljöbalken. Det är med andra ord svensk lag myndigheterna har att följa, inte EU-direktiv. EU har heller inga ambitioner att riva ut småskalig vattenkraft i Sverige. Tvärtom.

EU-kommissionen har flera gånger klargjort vad avsikten med vattendirektivet var. Kommissionens talesperson i miljöfrågor, Enrico Brivio sa i en intervju som publicerades i Skaraborgsbygden 2016:

– EU-kommissionen vill inte att Sverige stänger ner den småskaliga vattenkraften eller river mindre dammar för att uppnå god ekologisk status. Vad EUs ramdirektiv för vatten istället ber om är att det sker en korrekt planering, där man tar hänsyn till vattenkvalitén, vid projektering av vattenkraft eller mindre dammar.

Enrico Brivio använder ordet projektering och det framgår även i övrigt att det handlar om nyetableringar av exempelvis infrastruktur och vattenkraft. Inte äldre anläggningar. Det har aldrig varit EUs avsikt att vattendirektivet ska användas för att riva ut gamla kvarnar och sågverk på landsbygden. Det är en tolkning som svenska myndigheter gjort.

Enrico Brivio har senare upprepat sitt uttalande. Det kan därför inte finnas minsta tvivel om vad EU-kommissionen anser. Det är därför tragiskt att Sandra Brantebäck, precis som flera miljöministrar, fortsätter att skylla på EU. Vattendirektivet talar i själva verket om undantag och hänsyn till andra samhällsintressen. EU-rätten har slagit fast att dessa samhällsintressen också kan vara lokala.


En klar majoritet av svenska folket är positiv till vattenkraften. Över 80 procent vill ha den kvar eller kan tänka sig att bygga ut den. Bara några få procent stöder den linje som vattenmyndigheterna, Älvräddarna och sportfiskarna företräder. Det är myndighetsaktivism när vattenmyndigheterna inte lyder riksdagen och tar vara på de möjligheter till undantag som ramdirektivet medger. Självklart gäller Sveriges rikes lag. Problemet är hur den tillämpas. På ett samrådsmöte förklarar vattenmyndigheten att ”det föll inte ut” någon KMV (Kraftigt modifierade vatten) när man körde den politiska beställningen genom sitt eget regelverk. Inga vattendrag med småskalig vattenkraft har klassats om som KMV, trots att riksdagen har beslutat att så ska ske.

Myndigheternas ovilja att klassa modifierade vatten som modifierade är väl dokumenterad. En internationell jämförelse visar att exempelvis Tyskland klassat 30 procent av sina vattendrag som KMV. I Sverige är det bara några få procent. Sverige är sämst i Europa på att använda de undantag som vattendirektivet medger, och detta förklarar vattenmyndigheterna med att hänvisa till sina egna regler.

Det finns ingenting som hindrar att vattenmyndigheterna klassar vattendrag med småskalig vattenkraft som KMV. En majoritet i riksdagen vill det, liksom en majoritet av svenska folket (enligt SOM-institutet). Vattenmyndigheterna driver en egen linje, som inte är demokratiskt förankrad. Det är ett skäl till att vattendelegationerna inte borde fatta beslut om åtgärdsprogrammet som är ute på remiss. Beslutet måste lyftas till regeringen. Hoppet står till att fler kommuner begär överprövning.

Kerstin Davidson och Göran Åhrén,

Stödföreningen för småskalig vattenkraft

LÄS MER: En krigsförklaring mot småskalig vattenkraftLÄS MER: ”Staten har blivit en förklädd miljöaktivist”

Relaterade artiklar

Kommentarer

Genom att kommentera på Lantbruk så godkänner du våra regler.

Till toppen