Gå till innehåll
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Debatt 3 februari

Biomassan räcker enligt färdplan

Sverige skulle kunna fördubbla sin produktion av bioenergi och möta det svenska näringslivets behov fram till 2045. Det visar Svebios Färdplan bioenergi.

Det här är en debattartikel. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.

FOTO: Tindra Englund

Bioenergin är Sveriges största energikälla och står i dag för 38 procent av energianvändningen och har mer än fördubblats sedan 90-talets början. Vi kan fördubbla igen, fram till 2045, och möta behoven i näringslivets färdplaner för fossilfrihet. Det visar Svebios Färdplan bioenergi.

Mellan 2000 och 2017 ökade användningen av bioenergi med 3,5 TWh om året, från 84 terrawattimmar(TWh) till 143 TWh. Den ökade potentialen från inhemsk biomassa utöver dagens användning uppgår till 82 TWh på kort sikt och till 147 TWh om 25 – 30 år.

Svenskt näringslivs olika branscher har inom regeringens initiativ Fossilfritt Sverige tagit fram en imponerande uppsättning färdplaner. De visar att det finns tekniska lösningar för att ersätta i stort sett all användning av fossila bränslen till 2045 och pekar ut två huvudsakliga lösningar för att ersätta det fossila och reducera klimatpåverkan: elektrifiering och bioenergi. Om man utgår från önskemålen i färdplanerna behövs omkring 50 TWh mer el och 100 TWh mer bioenergi.

Många är oroliga för att det inte ska finnas tillräckliga mängder biomassa för att klara behovet till exempelvis vägtransporter, sjöfart och flyg, ökad produktion av biobaserade produkter, förnybara bränslen till industrin samt för produktion av el. Vår färdplan visar att det finns en betydande potential att öka produktionen av hållbara biobränslen i Sverige och med råge klara 100 TWh.

1. Använd mer biomassa från skogen. Vi använder redan mycket i form av avverkningsrester och biprodukter från sågverk och massabruk. Men vi lämnar fortfarande kvar mycket skördeavfall efter avverkningar och gallringar: grenar, toppar och småträd som bryts ned och släpper från sig koldioxid till ingen nytta. Den biomassa som nu lämnas kvar i skogen och som multnar, motsvarar 138 TWh per år. Det är ett koldioxidutsläpp på 47 miljoner ton, nästan lika mycket som Sveriges territoriella utsläpp. En hel del av den här biomassan ska vara kvar i skogen, för markvård och biodiversitet, men utan att avverka mer kan större volymer än idag tas om hand och bli bränsle.

2. Använd mer bioenergi från jordbruket, vars resurser i dag används i mycket liten utsträckning för förnybar energi. Stora odlingsarealer är dåligt utnyttjade. Ändå har Sverige unik kompetens när det gäller att producera bioenergi från åkergrödor. Den svenska etanolproduktionen i Norrköping gör etanol från spannmål och restprodukter från livsmedelsindustrin med 95-procentig klimatvinst jämfört med bensin. De senaste åren har anläggningen utvecklats så att den, förutom biodrivmedel, också producerar högvärdigt proteinfoder och förnybar kolsyra. Sverige har också utvecklat teknik för odling av snabbväxande och vedartade växter på åker, salix och poppel, i energieffektiva system med hög avkastning.

3. Ta till vara avfall, restprodukter och biprodukter på ett bättre sätt, till exempel ligninet i massabrukens returlutarl. Vi har stor kompetens när det gäller nya tekniker för att göra biodrivmedel av cellulosahaltiga material och avfall, exempelvis vid förgasning, pyrolys och hydrolys. Tekniken finns färdig i pilot- och demonstrationsskala, och produktionen kan ske till lägre kostnad än dagens drivmedelspriser. Vi måste börja bygga fullskaliga produktionsanläggningar.

Sverige har en världsledande position när det gäller att utveckla teknik och marknad för bioenergi. Vi har redan ersatt i stort sett alla fossila bränslen för uppvärmning. Vi har den i särklass högsta andelen biodrivmedel i transportsektorn i EU, men här återstår ett stort jobb eftersom 80 procent av drivmedlen fortfarande är fossila. Vår skogsindustri har i stort sett ställt om till egna biobränslen. Och i många andra branscher, exempelvis i livsmedelsindustrin, pågår en omställning där man byter ut olja, gasol och naturgas mot pellets, bioolja, biogas och fjärrvärme.

Möjligheterna att ta bort det fossila är stora också i den tunga industrin.

Bioenergi har många fördelar. Energin finns lagrad i skogen och i bränslet, vilket skapar flexibilitet i användningen. Bioenergin ger lokal och nationell försörjningstrygghet. Den skapar jobb och företagsutveckling i alla delar av landet.

Biomassan finns. Bioenergibranschen står redo att leverera.

Magnus Kagevik, VD Lantmännen Energi,

Tomas Nilsson, VD SEKAB,

Karin Perers, ordförande Mellanskog,

Mikael Källgren, VD SCA Energy,

Palle Borgström, ordförande LRF,

Gustav Melin, VD Svebio,

Anders Egelrud, VD Stockholm Exergi,

Charlotta Sund, VD/koncernchef Tekniska verken i Linköping,

Karin Medin, VD Söderenergi,

Per-Anders Tauson, VD E.ON Värme Sverige,

Charlotte Elander, VD Energifabriken,

David Wiklund, VD Wibax Biofuels,

Lars Lind, VD Adesso BioProducts

Relaterade artiklar

Läs mer om

Till toppen