Gå till innehåll
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Debatt 4 mars

Därför får Sverige sanktioner

Vi valde att prioritera funktioner för utbetalningar av stöden högre än IT-utvecklingen för avdrag och återkrav. Det skriver Jordbruksverkets Christina Nordin och Mirja Hjers i en debattreplik.

Det här är en debattartikel. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.

 Vi valde att prioritera funktioner för utbetalningar av stöden högre än IT-utvecklingen för avdrag och återkrav. Det skriver Christina Nordin och Mirja Hjers.
Vi valde att prioritera funktioner för utbetalningar av stöden högre än IT-utvecklingen för avdrag och återkrav. Det skriver Christina Nordin och Mirja Hjers. FOTO: Istock

Jan-Erik Andersson skrev ett inlägg i veckan om EU-sanktioner som vi vill kommentera. EU:s system med sanktioner är komplext och vi tar tillfället i akt att kort förklara hur de fungerar och hur vi ser på dem.

Det är riktigt, som Jan-Erik påpekar, att vi i Sverige får och har fått sanktioner på grund av att EU:s revisorer identifierat brister. Alla länder inom EU får sanktioner i varierande grad, Sverige är inte något undantag.

Men varför händer det? Våra sanktioner beror huvudsakligen på tre saker. För det första är det ingen hemlighet att vi har haft problem med våra IT-system, vilket vi verkligen beklagar. Vi hamnade i ett läge där vi var tvungna att göra hårda prioriteringar i IT-utvecklingen. Vi valde att prioritera funktioner för utbetalningar av stöden högre än IT-utvecklingen för avdrag och återkrav.

Det andra skälet till sanktionerna handlar om att vi, som alla andra länder i EU, måste göra tolkningar av EU-reglerna. Grunden för våra tolkningar är att lantbrukare ska få rimliga villkor och kontroller som står i proportion till stöden. Vissa tolkningar är vi inte överens med EU om, men målet är alltid att följa EU:s regler.

Det tredje skälet är att stödmottagare inte följer villkoren för att få stöd, vilket EU upptäcker vid revisioner på gårdsnivå.

Detta är alltså de tre huvudsakliga orsakerna till sanktionerna. Att Jordbruksverkets IT-system inte har uppnått de krav EU-kommissionen ställer tar vi ansvar för och vi har gjort stora förbättringar.

När det kommer till tolkningen av regler är det alltid en avvägning mellan att reglerna ska vara så enkla som möjligt att efterleva och att de ska uppfylla alla krav. Vi försöker alltid hamna så rätt som möjligt. Sanktioner som har sin grund i att inte villkoren följs är förstås ett ansvar för den enskilda stödmottagaren. Men Jordbruksverket måste, tillsammans med alla länsstyrelser, göra vad vi kan för det ska vara lätt att uppfylla villkoren för stöden.

Det är också upp till varje land att ha väl fungerande kontrollsystem där myndigheterna upptäcker fel före revisionerna. Det jobbar vi med kontinuerligt.

Vad gäller storleken på sanktionerna kommer de inte att bli lika höga som Jan-Erik befarar. Innan beloppet fastställs sker alltid en dialog med EU där vi redovisar hur vi arbetat och varför. Efter den dialogen brukar EU sänka sanktionsnivåerna.

Inför nästa programperiod har EU föreslagit att hela kontrollsystemet blir annorlunda. Just nu pågår analys och samtal med berörda aktörer för att få ett så effektivt, användarvänligt och korrekt system som möjligt, som har mer fokus på effekt och nytta. Det är en utveckling som borde vara alla till gagn. Vi är på rätt väg.

Christina Nordin,

Generaldirektör Jordbruksverket

Mirja Hjers,

Chef EU-stödsavdelningen Jordbruksverket

LÄS MER: ”Reformera Jordbruksverket – dags för generaldirektören att avgå”

Relaterade artiklar

Till toppen