Gå till innehåll
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Debatt 1 april

En krigsförklaring mot småskalig vattenkraft

Hur många kraftverksägare ska förlora sina tillgångar och hur mycket natur och kulturmiljöer ska raseras innan riksdagen formulerar om lagstiftningen så att den inte kan vantolkas genom ytterligare myndighetstrots, undrar ordföranden i Västsvensk Vattenkraftförening.

Det här är en debattartikel. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.

 Utan kraftigt modifierade vatten och mindre stränga krav, så kommer många små vattenkraftverk bli tvingade till utrivning, anser debattören.
Utan kraftigt modifierade vatten och mindre stränga krav, så kommer många små vattenkraftverk bli tvingade till utrivning, anser debattören. FOTO: Göran Berglund

Den svenska vattenkraftsbranschen är på väg in i ett 20-årigt program av omprövningar i syfte att ge enhetliga, moderna tillstånd och att göra miljöanpassningar vid kraftverken.

Vägen hit har varit lång och krokig. De vattenförvaltande myndigheterna har pressat enskilda kraftverksägare och tänjt på tillämpningen av lagen till den gräns att riksdagen blev tvungen att stifta en ny lag. Denna är tydlig med att myndigheterna ska ändra sina vägledningar och föreskrifter så att Sverige tillämpar alla förenklingar och undantag som EU-rätten medger fullt ut. Exempelvis att klassa vattenförekomster som är påverkade av vattenkraft som kraftigt modifierade vatten eller att ställa mindre stränga krav . Dessutom skulle förenklingar införas för just den småskaliga vattenkraften. Allt detta fick Vattenmyndigheterna i uppgift att genomföra som ett treårigt uppdrag redan 2017.

Uppdraget skulle nu varit slutfört, vilket mycket passande sammanfaller med att vi är på väg in i en ny sexårsperiod för vattenförvaltningen och anpassningen till EUs vattendirektiv. Tyvärr kan vi konstatera att resultatet av Vattenmyndigheternas arbete är noll. I västerhavets vattendistrikt har ingenting gjorts i linje med vad riksdag och regering har gett order om. Inte en enda vattenförekomst påverkad av vattenkraft har klassats som kraftigt modifierade vatten. Inga förenklingar har införts – tvärtom har allt gjorts mer komplicerat än tidigare. Vattenmyndigheterna struntar helt enkelt i vad uppdragsgivarna, riksdag och regering, beordrat den att göra, genom att skylla på Havs- och vattenmyndigheten, som i sin tur skyller på EU. Ingen vill ta ansvar för den aktuella situationen.

Den småskaliga vattenkraftsbranschen hade låga förväntningar på resultatet av myndigheternas tillämpning av den nya lagen. Tyvärr besannades farhågorna, vilket visade sig när Vattenmyndigheterna 18 mars höll ett digitalt samråd för verksamhetsutövare inom vattenkraft.

Ordet samråds innebörd är något som Vattenmyndigheterna inte bryr sig. Alla åhörares mikrofoner var avstängda och man svarade på de frågor som ställdes i mötets chattfunktion genom att prata runt frågan utan att besvara den i sak, eller hänvisade till andra myndigheter.

Vattenmyndigheterna hade chansen, helt i linje med vad dess vattenvårdsdirektör Annika Ekvall tidigare framfört, att i samband med ingången i nästa sexårsperiod revidera och anpassa sitt arbete. Något som man helt struntat i och istället förklarar krig mot småskalig vattenkraft.

Branschen har efter många års diskussioner förberett sig på att konstruktivt genomföra omprövningar och miljöanpassningar. Tyvärr så kan vi bara konstatera att vi nu på grund av myndigheternas ovilja och oförmåga är tillbaka, eller rättare sagt kvar på ruta ett.

De som kommer att drabbas av denna destruktiva myndighetsutövning är i vanlig ordning landsbygdsborna, och främst då de kraftverksägare som först ska ompröva sina verksamheter.

Utan kraftigt modifierade vatten och mindre stränga krav, så kommer många små vattenkraftverk bli tvingade till utrivning. Inte ens grundlagens skrivningar om äganderätten tycks gälla för småskaliga vattenkraftverk. kraftigt modifierade vatten och mindre stränga krav har enbart använts till storskaliga kraftverk, vilket innebär att myndigheterna medvetet gör avsteg från den demokratiska principen om allas lika rätt inför lagen.

Frågan är hur många enskilda kraftverksägare som ska förlora sina tillgångar och hur mycket natur och kulturmiljöer som ska raseras innan riksdagen åter tvingas agera och formulera lagstiftningen så att den inte kan vantolkas genom ytterligare myndighetstrots.

Johan Hillström, ordförande Västsvensk Vattenkraftförening

LÄS MER: ”Staten har blivit en förklädd miljöaktivist”LÄS MER: Myndigheterna måste sluta ifrågasätta äganderätten

Relaterade artiklar

Kommentarer

Genom att kommentera på Lantbruk så godkänner du våra regler.

Till toppen