Gå till innehåll
laddar...
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Debatt 29 maj

Ensidig klimatdebatt som fokuserar på fel saker

Klimatdebatten har fokuserat på fel saker, skriver debattören. Varken köttkonsumtionen eller metanutsläppen bör svartmålas.

Det här är en debattartikel. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.

 Klimatdebatten har fokuserat på fel saker, skriver debattören.
Klimatdebatten har fokuserat på fel saker, skriver debattören. FOTO: Mostphotos

Lars Bern hör till de Chalmersforskare som har förstått vissa saker om växthuseffekten, trots att han räknas till klimatförnekarna. I den tredje upplagan av hans bok ”Den metabola pandemin – det största hotet mot en hållbar framtid” redovisar han omfattande studier från bland annat Skottland, där inte köttkonsumtionen och metanutsläppen svartmålas.

Betesmarker kan binda 350 kilo kol per år. Naturbete blir då klimatneutralt eller till och med klimatnegativt. Lars Bern påpekar att vi har 450 000 hektar igenvuxen gräsmark i Sverige.

Den kan bidra till att förbättra folkhälsan, eftersom mjölk och kött från betande djur innehåller betydligt mer Omega-3 och har lägre hormonhalter, vilket har stor betydelse för att förebygga hjärt- och kärlsjukdomar samt bröstcancer.

Däremot håller jag inte med Lars Bern om att vi inte behöver göra något för att dämpa växthuseffekten. Han går till och med så långt i sina påståenden att han hävdar att ökad koldioxidhalt är bra, eftersom det ökar skördarna vilket i sin tur minskar världssvälten.

Bland andra Jon Orvendahl (Ekoweb nr 4 2019) hävdar att ökade koldioxidhalter visserligen ökar tillväxten, men bara till en viss nivå. När temperaturen ökar leder det till torka och vattenbrist och växterna stänger då klyvöppningarna vilket minskar upptaget av koldioxid.

De så kallade C4-växterna klarar fotosyntes vid högre temperaturer, men de använder då mindre koldioxid och då minskar inte koldioxidhalten i atmosfären så mycket. Det finns alltså inga växter som är optimala vid varmare klimat.

En lämplig åtgärd är att öka mängden växter innan temperaturerna stiger. Man bör också minska mängden lättillgängligt kväve från konstgödsel. Vid mikroorganismernas tillväxt frigörs kol från mullen, vilket minskar kolinlagringen.

Klimatdebatten har blivit för ensidig när man fokuserar på flygresor och dieselbilar.

Christina Hansson,

Gymnasielärare i biologi och kemi

LÄS MER: ”Ät rött kött och mejeriprodukter med gott samvete – eller?”

Relaterade artiklar

Land Lantbruks Nyhetsbrev

Missa inga av de senaste nyheterna och aktuella debatterna inom de gröna näringarna!

Missa inga nyheter Gratis

Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.

Till toppen